söndag 28 augusti 2011

Man ska inte ta ut något i förskott + lite politik

Det finns ett uttryck som heter "It aint over until the fat lady sings". Enligt Wikipedia kommer det uttycket från sportvärlden och innebörden är helt enkelt det att man inte ska ta ut någonting i förskott, förrän allt är klart.

Detta uttryck blev väldigt påtagligt i eftermiddag. Enligt den, i stort sett, samstämmiga journalistkåren så kunde Usain Bolt bara jogga hem segern på 100 m vid VM i Daegu i Sydkorea. Men nu var det ju det här med att inte ta ut någonting i förskott. Vad hände? Usain Bolt tjuvstartade, blev utesluten och loppet vanns istället av Bolts landsman Yohan Blake. Antiklimax i hela stadion naturligtvis. Men - It aint over....

Den 1 september höjer SL sina biljettpriser. Ett månadskort blir 100 kr dyrare och kommer nu att kosta 790 kr. Det är naturligtvis ganska så mycket pengar. Om man tycker det är billigt eller dyrt beror helt och hållet på vad man jämför med. Prisjämförelser med andra län är till viss del svåra att göra, mest därför att det oftast inte finns ett enhetligt kort för hela länet, men mina egna beräkningar ger vid handen att i jämförelse med grannlänet Uppsala och det stora Västa Götalands län, visar båda upp högre priser än vårt SL-kort.

Sedan kan man ju bevisa det mesta med statistik och det försöker också Svenska Dagbladet att göra när de säger att taxan har höjts med 104 % på 20 år. Fast jag tycker nog den jämförelsen är lite orättvis. Taxan har inte höjts sedan 2007 och fortfarande finansieras SL med hälften skatter och hälften avgifter, vilket jag tycker är en rimlig fördelning.

Från politikens värld i övrigt gör jag två noteringar.
1. Att misshandla politiker är fel, oavsett politiskt parti. Jag tycker det är så tråkigt varje gång sådant sker. Debatter om politik ska ske med ord, inte med våld.

2. De båda mijöpartisterna Mikaela Valtersson och Maria Wetterstrands avhopp från det politiska livet. Att Valtersson dessutom säger att MP borde överväga en regeringskonstellation med moderaterna öppnar för framtida intressanta diskussioner på Helgeandsholmen, förutsatt förstås, att fler miljöpartister tycker som hon.

söndag 14 augusti 2011

LUF, monarkin och priden

Jag tillhör en av de många folkpartister som lärt mig mycket av grunderna inom politiken genom ett engagemang i vårt ungdomsförbund. Jag deltog på min första kongress i bohuslänska Ljungskile år 1981 och åkte sedan på ett antal kongresser ytterligare, innan mitt engagemang inom ungdomsförbundet mer och mer övergick till ett engagemang inom partiet.

Det var på många sätt härligt att vara med i ungdomsförbundet och förbundet har många gånger drivit på moderpartiet i en bra riktning. Ungdomsförbundet har helt enkelt varit föregångare till partiet. Ett sådant exempel från de år jag var aktiv i FPU (som det hette på den tiden, numera Liberala Ungdomsförbundet, LUF) var förespråkandet av ett medlemskap i EU. Ungdomsförbundet drev frågan hårt inom partiet, på den tiden det begav sig.

Men ibland hamnar ungdomsförbundet fel. Det gjorde man självfallet även under min aktiva tid, men dessvärre har nu LUF trampat ganska så mycket i klaveret när man fattat beslut om en legalisering av cannabis.

Sverige har under de senaste årtiondena haft en betydligt lägre frekvens av narkotikamissbruk än andra europeiska länder tack vare den restriktiva narkotikapolitiken. Men faktum är att en legaliseringspolitik har testasts vid ett tidigare tillfälle. Från våren 1965 till våren 1967 genomfördes med Medicinalstyrelsens godkännande ett begränsat försök huvudsakligen i Stockholm, vilket innebar att läkare kunde få förskriva narkotika till etablerade missbrukare för att dessa inte skulle behöva stjäla ihop pengarna till sitt missbruk. Dåvarande FPU var pådrivare av dett försök, men eftersom det ledde till en snabb ökning av narkotikamissbruket i Stockholm, så stoppades försöksverksamheten efter några uppmärksammade dödsfall. Ni kan läsa mer om detta på Rolf Brommes blogg.
Det fanns en tidigare folkpartiledare som uppmanade ungdomsförbundets dåvarande företrädare att gå hem och läsa sin historia. Det finns all anledning att nu ge den uppmaningen på nytt!

Jag och andra som är för monarkin, kan i varje fall glädja oss åt att LUF numera tagit bort den förhatliga meningen "Monarkin är en motbjudande kvarleva från den tid Sverige var en diktatur", från handlingsprogrammet. Att den meningen skulle tas bort kämpade jag en hel del för, utan att lyckas. Det är bara att gratulera LUF till att meningen tagits bort dryga 20 år efter det att jag lämnat min aktiva period inom förbundet!

För ungefär en vecka sedan var det prideparad här i Stockholm och för sjunde året i rad gick jag i paraden tillsammans med bl a många andra folkpartister. Det är alltid lika roligt att gå med i paraden. Däremot tror jag att ledningen för Priden måste tänka till lite grann hur man vill att arrangemanget för priden ska vara kommande år. I år fanns arrangemanget mitt inne i stan, i Kungsträdgården, och utan inträde. Av flera skäl har detta varit omstritt och problemen sammanfattas väl i en artikel av folkpartisten Mats Nordström.

söndag 7 augusti 2011

Sverigedemokraternas ansvar

I fredags hade jag min sista sommarsemesterdag och således är det dags att börja jobbet igen imorgon, måndag. Därför tänkte jag nu försöka återuppta bloggandet. En och annan av er kanske ser att jag ändrat lite grann på designen på min sida. Det är kul att då och då göra vissa justeringar av sidan, om inte annat för att mitt bloggande ska bli lite roligare för mig att skriva och för er andra att läsa.

Den enskilt största händelsen under min semester har givetvis varit dödsskjutningarna i Norge. Om det har det troligtivs skrivits åtskilliga spaltmil och jag ska här inte skriva något om själva händelsen, mer än att givetvs även jag beklagar det som skett. Angrepp på demokratin och demokratiska stater ska fördömas, oavsett i vilket "namn" det än sker.

Däremot finns, om inte annat ur statsvetenskaplig synvinkel, en intressant debatt i kölvattnet av terrorattentatet, nämligen de jämförelser som görs mellan attentatsmannen och de främlingsfientliga partierna i norden, t ex Fremskrittspartiet i Norge och Sverigedemokraterna här i Sverige.

Företrädare för Sverigedemokraterna, bl a partiledaren Jimmi Åkesson, har värjt sig mot den debatten. I bland annat Dagens Nyheter säger Åkesson att partiet inte finner någon anledning till att dämpa sin invandringsretorik.

Jag anklagar inte vare sig partiledaren Jimmi Åkesson eller någon annan sverigedemokrat för att vara ansvariga för terrorattentatet. Men i och med uttalandet om att partiet inte tänker ändra sin invandrarretorik får partiet enligt mitt förmenande utstå rättmätik kritik. Den retorik som partiet använder sg av bygger på ett "vi och de-tänkande" och deras syn på islam härstammar från en konspirationsteori som kallas för Eurabia. Denna konspirationsteori uppkom efter 11 september-attackerna och har stora likheter med antisemitiska teorier under 1900-talet. Enda skillnaden är att det inte längre är judarna som sägs vara problemet, utan islam och muslimerna.

De muslimer som har invandrat till Sverige kommer från många olika länder och kulturer. Vissa är religiösa, andra är det inte. Vissa tar sin religion på största allvar, andra deltar inte i fredagsbönen. Vissa religiösa muslimer är inte alls invandrare utan har konverterat. Alla dessa indivder och grupperingar buntar Sverigedemokraterna ihop till ett stort hot mot Sverige som nation.

Sedan terrorattentatet har Arbeiderpartiet i Norge gått starkt framåt, medan det främlingsfientliga Fremskrittspartiet gått tillbaka. Tillbakagången var tre procenenheter (från ca 23 till 20). Det motsvarar ett ca 15-procentigt väljartapp. Med tanke på den pågående debatten ska det därför bli intressant att se om det blir ett motsvarande tapp för Sverigedemokraterna.