1:a maj

Idag är det den 1:a maj och därmed ”Arbetarnas fria dag”. Av tradition så är vi alla lediga den här dagen, oavsett om vi är arbetare eller tjänstemän. Det har jag ingenting emot. Den här bloggen kommer inte handla om att jag inte tycker att vi ska vara lediga den här dagen och den kommer heller att vara något inlägg i en eventuell debatt om att avskaffa dagen av en eller annan anledning. Däremot så kan jag ju säga att det här är den enda dagen på året då jag inte är så våldsamt road av att se och höra på nyhetssändningarna. Som allianspolitiker så vet jag att nyheterna en sån här dag kan sammanfattas med att allt som alliansregeringen gör är fel och socialdemokraterna och vänsterpartiet skulle kunna göra allt mycket bättre. Så att jag avstår helst från det! Å andra sidan är jag glad över att retoriken från den röda sidan numera handlar om att vara mot den borgerliga regeringen. När (S) själv satt i regeringsställning blev 1:a maj lätt lite patetisk, eftersom demonstranterna då demonstrerade mot sig själva. Eller vad demonstrerade man annars emot? Allt det som stod på demonstrationstavlorna kunde de ju själva genomföra. Med de här raderna så önskar jag er alla en bra avslutning på er 1:a maj, oavsett om ni tillbringat den i något demonstrationståg, eller som jag, tagit det lugnt här hemma!