Nytt FP-program om trafik + lite grann om framtida välfärd

Förra veckan antog Folkpartiet i Stockholm ett nytt trafikpolitiskt program. Programmet är ganska så radikalt, men inte desto mindre nödvändigt. I programmet finns många idéer för framtiden, med stora satsningar på kollektivtrafik, cykelvägar och gångstråk. I programmet finns också flera insatser för att öka framkomligheten i trafiken, främst i Stockholms innerstad. Eller – för att tala klartext – minskningar av privatbilismen! Några av de punkter i programmet som jag är mest nöjd med är: · På sikt bör alla stombusslinjer i innerstaden omvandlas till spårvägslinjer, då moderna spårvagnar har större kapacitet än dagens bussar samtidigt som de är snabbare, tystare och energieffektivare. I ett första steg bör linje 4 omvandlas till spårväg, samt Spårväg City byggas ut mellan Essingeöarna och Ropsten. På så sätt omvandlas nuvarande busslinje 1 till spårväg. Övriga stombusslinjer i innerstaden bör konverteras till BRT5-inspirerad trafik som förebereder sträckorna för framtida spårvagnstrafik. · På de sträckor där det behövs bör kollektivtrafiken ges helt egna körfält och prioritet i trafiksignaler. Detta innebär att plats kommer att tas från gatuparkeringar och biltrafik. Det är en nödvändig prioritering för ökad framkomlighet. · Staden bör tillsammans med landstingets trafiknämnd utreda om delar av stomsträckorna, där det finns alternativa resvägar för biltrafiken och där det är en nödvändighet för kollektivtrafikens framkomlighet, under högtrafiktimmarna ska stängas av för vanlig biltrafik. Programmet i sin helhet kan du läsa här: Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad. Fler som bloggat om programmet är: Madeleine Sjöstedt, Lotta Edholm, Rasmus Jonlund, Jesper Svensson Jag vill också i denna blogg uppmärksamma en helt annan fråga, nämligen den om framtidens vård och äldreomsorg. I minst två DN-artiklar, (en av Peje Emilsson och en av Hans Dahlgren från centerpartiet) så talar de mycket riktigt om att 40-talisterna måste bli den generation som får betala mer i egenavgifter för sin omsorg. Detta ska bli intresserant att se, för att just 40-talisterna har ju annars varit vana vid att skrika på att samhället i olika former alltid ska ta hand om dem. Det har alltid varit samhället i form av stat, kommuner och landsting, som har finansierat deras välfärd. Så jag vill nog se hur vi andra klarar den debatten med 40-talisterna innan jag i så fall äntligen kan säga att de i varje fall betalar för någonting på egen väg.