tisdag 5 oktober 2010

Den nya regeringen och Sverigedemokraternas uttåg

Sveriges nya regering är nu presenterad. Säkerligen var det hårda förhandlingar mellan Allianspartierna om fördelningen av statsrådsposterna, men jag tycker ändå det var bra att Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna fick behålla antalet statsrådsposter intakt.

Folkpartiet behåller således fyra statsråd och ansvarsområdena är ungefär desamma som tidigare, även om departementsindelningen ändras, bl a avvecklas Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Jan Björklund kvarstår givetvis som utbildningsminister, men blir nu också, som en följd av valresultatet, vice statsminister.

Nyamko Sabuni kvarstår som jämställdhetsminister. Hon blir också biträdande utbildningsminister och statsråd i utbildningsdepartementet. Hon får ansvaret för komvux, yrkesvux, svenskundervisning för invandrare och yrkeshögskolan.

Birgitta Ohlsson kvarstår som EU-minister, men kommer även, om jag förstått det hela rätt att ha hand om konsumentfrågorna.

Till min stora glädje blir Erik Ullenhag integrationsminister och biträdande arbetsmarknadsminister. Det är bra att integrationspolitiken därmed blir fokuserad än mer på arbetslinjen än vad som tidigare var fallet. Att Erik dessutom är en av mina personliga favoriter som FP-politiker, gör inte saken sämre.

Så långt folkpartiets ministrar. I övrigt består regeringen av 24 statsråd, varav sju är nya. En av de nya är Catharina Elmsäter-Svärd (M) som blir ny infrastrukturminister. När jag fick reda på detta hade jag just avslutat ett sammanträde i landstingshuset med sjukvårdsstyrelsen söder. Mottagandet bland de närvarande slog nästan ned som en bomb. De flesta av oss var tämligen övertygade om att Catharina skulle fortsätta som finanslandstingsråd, men så blir det nu inte, vilket naturligtvis med en gång startade en diskussion om vem som nu skulle få den posten.

Fördelning av landstingsrådsposter är inte klara, men det är väl ändå ingen vågad gissning att det blir någon moderat som blir finanslandstingsråd och jag med flera hade nog Catharina som skyhög favorit. Vem som nu kommer istället är upp till Moderaterna att avgöra. Det finns nog kandidater inom deras nuvarande landstingsgrupp, men Moderaterna har en viss benägenhet att lösa den här typen av poster genom att ta någon utifrån, d v s någon som inte tillhör deras landstingsgrupp. Om det blir så i det här fallet också får väl tiden utvisa.

För övrigt har Sverigedemokraterna idag skämt ut sig genom att demonstrativt lämna Storkyrkan när biskop Eva Brunne inledde sin predikan med att tala om det inte är värdigt en troende människa att göra skillnad på människor bara för att de kommer från olika länder. Det räckte tydligen för Sverigedemokraternas ledamöter. Vi som inte röstade på det partiet kan nu enbart konstatera att Sverigedemokraternas tal om att det bara är invandrarpolitiken man är emot enbart är skitsnack. Det här var det första beviset på att man är emot grundläggande värderingar om alla människors lika värde och det kommer nog Sverigedemokraternas ledamöter få höra under riksdagsdebatterna under den kommande mandatperioden. Kommer man att tåga ut då med?

Ni kan även läsa min kollega Rasmus Jonlunds blogg i samma ämne.

2 kommentarer:

  1. Skäms på de partier som hotade igenom att få behålla sina ministrar trots att de faktiskt FÖRLORAT i väljarstöd. Skäms. Effektiv finanspolitik, men slösa ännu mer pengar på att anställa ännu fler som ministrar..? Allt för maktens skull eller?

    SvaraRadera
  2. Hej du anonyme!
    Vare sig Folkpartiet eller något annat parti har något att skämmas för i det här avseendet. En regeringsbildning innebär alltid en förhandling, där ingenting är givet från början och några hot i dess rätta bemärkelse har det inte varit frågan om.

    Demokrati kostar alltid pengar, men alternativet till demokrati är så mycket värre. Eller tycker du att det räcker med att Fredrik Reinfeldt bestämde allt?

    SvaraRadera