Vänsterpartiet är inte något parti att rösta på - framförallt inte som ung!

Efter gårdagens tv-utfrågning av Lars Ohly (V), så tror jag att en överlägsen majoritet av svenska folket inser att vänsterpartiet inte är något parti att rösta på. Allra helst så skulle jag vilja se att partiet förpassades ut ur riksdagen, men så många gånger som kommunistpartiet har klarat sig via "kamrat 4%" tidigare, så är väl det inget att hoppas på den här gången heller.

Appropå kommunister så är det ju få i Vänsterpartiet som idag kallar sig för kommunister, inte ens partiledaren, även om det inte var så länge sedan han gjorde det. Däremot har partiet inte gjort avbön och gjort upp med sitt förflutna. Det var inte alls länge sedan partiet åkte på hyllningsresor till Sovjetunionen och DDR. Jag kan inte annat än att hålla med DN:s Peter Wolodarski, när han beskriver den skrämmande historielöshet som finns bland många av våra ungdomar, som ju är en stor grupp som säger sig stödja vänsterpartiet. De var definivit inte födda vid Berlinmurens uppbyggnad och dessvärre inte heller vid samma murs fall och Sovjetunionens upplösning. Här har dessvärre både föräldrar och skolan misslyckats i sin utbildning. Med de lösningar som Vänsterpartiet föreslår kommer det dröja ännu längre för våra unga att få ett jobb och en bostad.

I tv-programmet med Ohly fick vi bl a reda på följande:
1. Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan mamman och pappan.
2. Den nya förmögenhetsskatten måste troligen omfatta också villor.
3. Vinster i välfärden ska bekämpas.

Jag har inget emot att föräldrarna ska dela lika på föräldraförsäkringen, men det ska vara frivilligt. En total delning mellan föräldrarna, på det sätt som Vänsterpartiet vill, innebär också att mamman inte kan vara hemma med barnet under den tid hon kan amma. Det ville Ohly lösa med den numera beömda bröstpumpen.

Men det är bra att Ohly medger att förmögenhetsskatten även ska omfatta villor. Således innebär det att en inte oansenllig mängd av svenska folket kommer att tvingas betala förmögenhetsskatt i Vänsterpartiets Sverige.

Vinster inom skola, vård och omsorg ska inte få finnas, förklarade Ohly. Det innebär givetvis att det heller inte kommer finnas några privata alternativ kvar. Det är ju också själva syftet med Ohlys förslag, men det som då händer är att Vänsterpartiet säger nej till driftiga personers lösningar, i alla fall till de som vill göra det inom en privat driven verksamhet, t ex genom ett eget företag. Ohly förstår inte att privata företag måste generera vinst och att vinst inte är något fult. Vinster KAN användas för aktieutdelning, men alltsom oftast sparas majoriteten av vinsten för framtida investeringar. Men vem kan begära att företagsekonomi ska vara den bästa grenen för en gammal kommunist?

Läs och gärna bloggar i samma ämne från Runo Johansson och Carina Boberg.

Lars Ohly skjuter på allt!

Folkpartiets riksdagskandidat Amanda Brihed skriver idag på sin blogg att man borde sätta Lars Ohly i skolan. Jag skulle vilja konkretisera det hela genom att säga att Ohly borde sättas på skolbänken. Han har mycket att lära. Frågan är bara om han har förmågan eller viljan att lära sig.

I hans och vänsterparties värld ska nu friskolornas vinster förbjudas. Det är ju bara det att verksamheter, oavsett om de drivs privat eller offentligt, måste gå med vinst för att kunna överleva. Annars går det inte att utveckla verksamheten, det går inte att investera. I Ohlys värld innebär friskolornas vinst något som med automatik går till aktieägare som stoppar allting i egen ficka. Så är ju inte fallet. Vi ska givetvis inte förbjuda friskolor från att gå med vinst, däremot ska vi sätta upp relevanta kvalitetskrav, om detta nu inte redan görs i tillräcklig omfattning.

Det som Ohly och vänsterpartiet heller inte förstår är ju att om elever och föräldrar blir missnöjda med sin friskola, så kommer ju inte den att leva vidare någon längre tid. De föräldrarna flyttar säkert över sina barn till någon annan skola, vilket gör att i slutänden så kan inte den friskolan leva vidare.

Men just nu verkar Ohly slå på allt som rör sig. Innan jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) ens hinner uttala sig så kräver Ohly hans avgång om Erlandsson inte gör något åt det uppkomna problemet med för små burar för våra minkar. Det vill till att vara på hugget!

Läs gärna andra bloggar på ungefär samma tema; Per Pettersson , Seved Monke Ajneståhl och Christoffer Fagerberg

Lars Ohly försöker göra Sverige fattigare

I ett inslag i Rapport idag intervjuas vänsterledaren Lars Ohly om "vinster i välfärden". Ohly vill nu försöka koppla statsbidragen till hur många alternativa utförare kommuner och landsting har i sina välfärdsverksamheter.

Förslaget är naturligtvis logiskt utifrån ett vänsterperspektiv, staten och samhället i övrigt ska helst sköta så mycket som möjligt och framförallt det som har med människor och göra. Problemet är bara att sådana samhällen brukar alltid sluta i fattigdom och misär. Det är bara att titta bakåt i tiden på de östeuropeiska staterna och i nutid på t ex Nordkorea.

Det som Ohly inte förstår är att ägarna till de privata bolagen har en inneboende drivkraft till att företagen ska gå så bra som möjigt. Naturligtvis ska inte det ske på bekostnad av att lagar och regler sätts ur spel, utan helt enkelt genom skickligt företagande.

I landstinget har vi lång erfarenhet av privata företag, både inom vården och trafiken. När kollektivtrafiken i början av 1990-talet började läggas ut på entreprenad så sparade landstinget ca 1,5 miljard kronor, jämfört med om SL skulle ha kört verksamheten vidare i monopol. Så mycket har inte tjänats inom vården, men även här har vi fått positiv konkurrens om idéer som även utvecklar den landstingsdrivna vården.

Naturligtvis sker misstag, men vi blir allt bättre på att utforma upphandlingar eller vårdvalsmodeller, med tydliga krav och uppföljningar för att säkerställa att allt går rätt till. Detta betyder också att skattepengarna räcker längre. Det är enbart vänsterpartiet med deras kommunistiska ideologi som kan vara mot en sådan utveckling.

Läs gärna mer om detta ämne på min gruppledare Birgitta Rydbergs blogg.

"Alliansen vann på knockout"

Ovanstående rubrik är tillika rubrik i en artikel i dagens Expressen. Det som Expressen hänvisar till är en tittarundersökning som genomfördes efter gårdagens partiledardebatt. Den talar sitt tydliga språk, liksom f ö Expressens egen omröstning där snittbetyget på alliansens partiledare blev; Fredrik Reinfeldt 3,9, Jan Björklund 3,3, Göran Hägglund 3,1 och Maud Olofsson 2,7. Att jämföras med Mona Sahlin 1,5, Peter Eriksson 1,4 och Lars Ohly 1,3.

Jag är givetvis glad åt att tittarna och Expressens läsare tycker som de gör, även om jag själv kanske inte riktigt skulle beskriva det hela som en knockout. Till stor del tycker jag debatten var jämn. En särskild knepig fråga för alliansen är det här med sjukförsäkringen. Där tyckte jag t o m att alliansföreträdarna vecklade in sig i svar som var ganska så svårbegripliga. Däremot var det påfallande ofta som oppositionen bara klagade på regeringsalliansen och inte förde fram sin egen politik. Särskilt Mona Sahlin gjorde sig skyldig till detta.

Fast jag är både glad och nöjd över Jan Björklunds insats. Han dominerade de delar av debatten som handlade om kärnkraft och om skola. Hur någon ens kan ha som förslag att avskaffa kärnkraften när den står för 50% av dagens energiförsörjning är för mig en gåta och när det gäller skolan, så är det enda pedagogiska problemet för FP och alliansen att de förbättrade resultat när det gäller kunskaper, d v s skolans viktigaste mål, kommer först om ca tio år. Om inte annat av den anledningen så är det en nödvändighet för alliansen att bli omvald. Annars rullar vi tillbaka hela kunskapsinlärningen till 70-tal á la "Hej Matematik", med inte mycket till betyg och kunskapskontroll. I varje fall om man lyssnar till den värste av dem alla på det här området, Lars Ohly (V). Då kan man inte bli annat än mörkrädd.

Skräcksenario efter valet 2010?

I dagens Expressen finns en artikel som handlar om det arbete som sker bakom kulisserna när det gäller maktfördelningen i socialdemokraternas innersta krets. Artikeln i sig tar upp att Thomas Bodström inte verkar få plats i deras innersta maktelit, men det är inte min huvudpoäng med det här blogginlägget, utan jag vill istället peka på att jag hoppas att den nuvarande alliansregeringen får förnyat förtroende efter valet nästa år.

Det är väl i och för sig naturligt att jag som folkpartist tycker så, skam vore det väl annars. Men om jag kände att oppositionen i varje fall var i närheten av att ha ett någorlunda starkt lag, så vore jag mer lugn än vad jag är nu. Bara statsministerkandidaten Mona Sahlin kan ju skrämma en hel del. Sahlin har misslyckats på varje tidigare ministerpost hon har blivit satt vid. När hon t ex var arbetsmarknadsminister så ökade arbetslösheten rekordartat, när hon var näringsminister tillsammans med Björn Rosengren så fick hon och Rosengren i stort sett noll uträttat, och det finns fler exempel.

Sägas skall väl att det finns en del bra socialdemokrater, men (S) ska ju nu regera med (V) och (MP) och det är här min totala skrämselhicka kommer. Bara tanken på att kommunisten Lars Ohly överhuvudtaget ska få en ministerpost ger mig kalla kårar längs ryggraden. Ohly som finansminister kanske? Skattechock är väl bara ett lindrigt ord när det gäller allt elände som Ohly skulle hitta på som finansminister.

Och vilka ministerposter skulle man sätta miljöpartisterna på? Ja, en av dem lär väl, om olyckan nu är framme, bli just miljöminister. Eftersom så gott som ingen miljöpartist är så mycket för det här med ekonomisk tillväxt så lär det ju heller inte finnas så mycket pengar i kassakistan att rädda miljön för, utan allt "räddande" kommer ske (även det) med höjda skatter.

Snälla svenska folk, låt inte detta ske! Rösta med något av de borgerliga partierna även i valet 2010 och då, sett ur mina ögon, helst på folkpartiet!