Folkpartiet ska gå i opposition!

Valresultatet den 14 september innebar, med undantag för vissa enstaka kommuner, en valförlust för mitt parti Folkpartiet liberalerna. Vi gick tillbaka i riksdagen med 1,7 %, den största minskningen av alla partier, förutom Moderaterna.

Jag har varit med i över tio valrörelser och därmed fått uppleva både framgångar och motgångar för Folkpartiet. Om det är något jag lärt mig under alla dessa år så är det att man måste lära sig att tolka valresultaten på ett korrekt sätt, så att man till nästa val gör ett bättre resultat.

Observera att med det jag nu skrev här ovan, så menar jag inte att man nödvändigtvis ska förändra sin politik, utarma sin ideologiska hållning och på det sättet anpassa sig till det man tror röstmaximerar sitt eget parti. Nej, det jag menar är att man främst måste fundera på vilken roll man har som parti inom politiken. För Folkpartiets del så handlar det då om att ställa sig frågan om folket vill ha mer eller mindre av liberal politik och om man i så fall vill att Folkpartiet ska kämpa för att hamna i regeringsställning för att förverkliga den politiken.

Den senaste mandatperioden har i det sammanhanget varit själklar. Våra väljare ville att vi skulle fortsätta inom Alliansen och ta det ansvar som åvilar oss inom det samarbetet. Men hur är det nu efter valet den 14 september? Folkpartiet har som sagt gått tillbaka med 1,7 % och den gamla Alliansen är mindre än de rödgröna partierna. Men även om det inte låter så är faktiskt situationen tämligen lika som under förra mandatperioden, även om den nu är omvänd. Då var Alliansen större än de rödgröna, men hade inte någon egen majoritet.

Bekymret ur ett rödgrönt perspektiv är dock att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte vill samarbeta med Vänsterpartiet. Därför drar nu, framförallt socialdemokratiska debattörer, slutsatsen att Folkparitet och Centerpartiet måste samarbeta med (S) och (MP). Men det är nu som vi Folkpartister måste fundera över den frågeställning som jag skrev om här ovan. Hur ska vi tolka vårt valresultat? Min tolkning är att väljarna har sagt, (och då talar jag om hela väljarkåren, inte bara om de som röstade på FP), att de vill ha mindre av liberal politik och de vill inte heller ha oss i någon regeringsställning. All annan tolkning anser jag är fel. Vi har nästintill förlorat var fjärde väljare. Att då tolka vårt valresultat som att vi ska sätta oss i en regering med (S) eller på något annat sätt utgöra ett regeringsunderlag och på det sättet ta ansvar, är inte det mandat som svenska folket har givit oss. Att många ändå vill att vi ska göra det är något helt annat. Men många av dem ser inte Folkpartiets bästa för ögonen.

Det som är minst sagt ledsamt i detta sammanhang är att det är extremt mycket taktik i detta från socialdemokratiskt håll. Socialdemokraterna har allt att vinna på att Allianssamarbetet splittras. Om (S) skulle lyckas med det, skulle det innebära att socialdemokraterna skulle bli helt dominerande på den politiska arenan. Allt regeringsbildande skulle kretsa kring socialdemokraterna, trots att de numera bara har ett väljarunderlag på 30 % och inte som tidigare mellan 40-45 %.

Jag är avslutningsvis fullt medveten om att det största problemet i valet var att Sverigedemokraterna fick hela 13 %. Men lösningen på hur det partiet ska bli mindre är inte att Folkpartiet går i regeringsställning med socialdemokraterna. Det är mycket mer problematiskt än så. Sverigedemokraternas politik och lösningar på problem måste bemötas på ett mer effektivt sätt än vad som gjorts hittills och om det kommer jag att återkomma till här på bloggen. Liberalismen och Folkpartiet har haft många utmaningar genom åren. Under den kommande mandatperioden saknas det inte sådana. Folkpartiet kommer att komma tillbaka, var så säkra. Men det blir ifrån ett nuvarande utgångsläge i opposition.

Man vet vad man har och man borde också rösta så att man vet vad man kan få

Nu är det två veckor kvar till valdagen. Jag är väl medveten om att opinionsundersökningarna inte precis utvisar någon Alliansseger, snarare tvärtom. Men jag tror ändå att vi på valdagen kommer att få uppleva ett jämt val.

Diverse statsvetare har i vanlig ordning sagt att det hela är kört för Alliansen. Jag tror inte att så är fallet. Någon gång under de två veckorna som är kvar kommer väldigt många att fundera över det faktum att man vet vad man har, men inte vad man kan komma att få.

Jag anser inte att allt som Alliansregeringen gjort är bra. Det finns en del dåliga beslut också. Men bortsett från det så kvarstår det faktum att det är hundratusentals fler människor som idag har ett jobb att gå till, Sveriges ekonomi tillhör en av Europas absolut starkaste och statsskulden är rekordlåg. Vi har även fått fler vårdcentraler, kortare vårdköer, höjda lärarlöner och en skola som fokuserar på kunskap och inte på flum.

Vad Alliansen vill göra om vi vinner valet kan du läsa om här
Snart kommer också Allianspartierna Folkpartiet, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna att presentera sitt valmanifest där det står klart och tydligt vad som kommer hända under de närmaste fyra åren. Vad som däremot händer om socialdemokraterna,  miljöpartiet och vänsterpartiet hamnar i majoritet är fullständigt oklart. De har inga gemensamma planer för framtiden.

Så någon gång borde väldigt många under de två närmaste veckorna konstatera att man vet vad man har och att det därmed borde vara bäst att rösta på ett av de partierna, så att man också vet vad man kommer att få. Gör det du också, och rösta då helst på Folkpartiet.

Tunnelbaneutbyggnader, Läkaruppropet och statsvetarprofessorer

Under veckan som gått har regeringens trafikförhandlare skrivit i Dagens Nyheter om tunnelbanans utbyggnad. Det är bra, inte minst för att man därmed också markerar hur viktig trafikutbyggnaden i Stockholmsregionen är för hela Sverige. Problemet är bara att tunnelbaneutbyggnader tar väldigt lång tid. Mycket av det trafikkaos som finns, måste lösas tidigare!

Dessutom så skulle jag (och för övrigt även Folkpartiets landstingsgrupp) hellre se en utbyggnad av tunnelbanan till Täby än en utbyggnad till Hagastaden. Jag har väldigt svårt att förstå varför vi ska dra t-banan till Hagastaden, när det är betydligt fler fördelar att dra en spårväg dit, en spårväg som sedan på ett naturligt sätt kan sammanlänkas med tvärbanan vid Solna centrum och vidare mot Solna station.

Från kollektivtrafik över till sjukvård. Det s.k."Läkaruppropet” kräver att vård ska ges till alla utifrån patienternas behov. Det är egentligen ganska så självklart, men dessvärre även ganska så svårgenomförbart.

 

När jag kom in som ersättare i landstinget i mitten 80-talet var all sjukvård anslagsfinansierad. Det innebar att det var politikerna i landstingsfullmäktige som beslutade i detalj om hur mycket som skulle gå till varje verksamhet. Tanken var då att det skulle gå till verksamheter där behoven var som störst. Så - det låter väl bra? Så viss ska vi väl då också går tillbaka till det gamla anslagssystemet?

 

Svaret på de frågorna är nej. Det var nämligen oftast så att det var de verksamheter som skrek mest och sa att de hade långa köer eller på annat sätt uppmärksammades, som vid nästa budgettillfälle fick mer pengar. Problemet vara bara att detta inte var någon garanti för att pengarna hamnade där behoven var som störst. Det kunde helt enkelt vara någon helt annan verksamhet som hade större behov än de som fick ökade medel.

 

Grundproblemet med allt det här är egentligen att det inte finns något perfekt system. Man kan säga mycket om det system vi har idag, "Vårdval Stockholm". Det går att diskutera en hel del om det systemet och det går att förändra ersättningarna i systemet, men systemet i sig, som utgår från enskilda patienteras val, är faktiskt ett bra system!

Avslutningsvis så hörde jag återigen en statsvetarprofessor säga att det nuvarande läget i opinionen bland de politiska partierna är så gott som kört för Alliansen. Den här gången var det professor Mikael Gilljam som uttryckte sig på det här sättet. Att de aldrig lär sig! Förra gången det uttalades var av Sören Holmberg. Jag säger istället som Gunde Svan brukar säga som lekledare på "Fångarna på fortet". Ingenting är omöjligt!

Läs även bloggar från Birgitta Rydberg, Anna Starbrink och Hans Åberg i dessa ämnen.

 

 

Intressant SIFO - ur statsvetenskaplig synvinkel

Den senaste SIFO-undersökningen är inte bra, sett ur Alliansens synvinkel. Två av partierna, centern och kristdemokraterna hamnar under fyraprocentspärren och oppositionen har ett övertag i opinionen. Sett med mina strikt folkpartistiska glasögon så är det inte heller någon munter läsning. Även om FP ligger still sedan den senaste mätningen, så ligger vi under vårt valresultat.  

Däremot är undersökningen intressant ur statsvetenskaplig synvinkel. Fortfarande finns ingen klar majoritet vare sig för alliansen eller för (S), (V) och (MP). Sverigedemokraterna innehar fortfarande en vågmästarposition. Men om undersökningen skulle vara lika med valresultatet så skulle Miljöpartiet få en intressant roll. Även om många placerar MP tillsammans med (S) och (V), så ser jag det inte som självklart. Det gör för övrigt inte heller statsvetaren Jenny Madestam.

Mest problematisk är dock undersökningen för Alliansen. Om både (C) och (KD) är på gränsen att åka ur riksdagen när vi närmar oss valet nästa år, så är det frågan om båda partierna kan klara sig kvar i riksdagen med hjälp av moderata stödröster. I Stockholm var det ju dessutom så att en del folkpartister röstade på centern och det är väl inte lika självklart att så blir fallet den här gången, nu när Folkpartiet inte längre har så många procent "över" för taktikröstning.

Men, mycket kan ju hända. Det återstår ju fortfarande ca 1,5 år till valet, i september 2014!

Ta beslut om Slussen imorgon!

Debatten om framtida Slussen är minst sagt het. Framförallt sedan den s k Kulturslussen har kommit med sitt förslag. Jag ska villigt erkänna att jag inte har satt mig in i alla förslag som under åren kommit fram om Slussen. Jag tror heller inte att det alliansförslag som stadsfullmäktige imorgon ska ta ställning till är helt och hållet jättebra. Men jag är övertygad om att någon gång måste man fatta beslut. Att utreda och utreda och aldrig komma fram till beslut är förödande.

Därför håller jag med Harald Norbelie, (tidigare bl a chef för Radio Stockholm), när han i Svenska Dagbladet skriver en debattartikel om att han hoppas att majoritetspolitikerna kan stå emot de som han kallar för Slussenkramarna. Det hoppas jag också! Att han dessutom ger en känga till 40-talisterna är något som för mig bara blir en extra krydda i tillvaron!

Kan socialdemokraternas kris bli en fara för regeringen?

Som liberal och folkpartist är jag givetvis glad över att mitt parti tillsammans med övriga borgerliga partier sitter i regeringsställning sedan 2006. Det har givit folkpartiet chansen att få igenom en politik som vi kämpat för under många år.

Samtidigt så är det viktigt att påpeka att jag som demokrat även ser vikten av en bra bra opposition. En av demokratins fundament handlar om att politiska partiers idéer mäts mot varandra och att det är folket som sedan väljer vilka partiers politik som ska få bli verklighet via en regeringsställning. Den sittande regeringen blir alltid mycket bättre om den får skärpa sig i argument mot en bra oppostion. Den sittande oppostionen kan ju efter ett val hamna i majoritet och det sporrar den sittande regeringen att göra bra ifrån sig.

Det här har inte Vladmir Putin och hans maktparti Enade Ryssland förstått. Istället för att på lika villkor argumentera gentemot oppositionen, så försöker man i stort sett med alla medel förstöra för oppositionen, bl a genom arresteringar av oppositionspolitiker och försvåranden för oppostionen att bedriva politisk argumentation, t ex via nätet. Om det går det att läsa i den här artikeln i DN. Som sagt, i Ryssland har man inte förstått värdet av en bra opposition. Men risken finns att det i slutänden kommer att slå mot Enade Ryssland, även om det kommer att dröja innan folket tröttnar på partiet.

I en annan DN-artikel för statsvetarprofesson Tommy Möller en liknande diskussion om den svenska politiken. Möller menar mycket riktigt att en vital demokrati förutsätter en stark opposition. Men sedan menar Möller också att socialdemokraternas kris kan bli en fara för demokratin. Jag tror det är att föra resonemanget för långt.

Om det vore så att Socialdemokraterna var det enda oppositionspartiet, så skulle jag nog hålla med Tommy Möller fullt ut. Men så är inte fallet. Vänsterpartiet kan mycket väl välja en mer folklig partiledare i form av Jonas Sjöstedt och Miljöpartiet är ett uppåtgående parti. Detta gör att alliansen triggas till att skärpa sig. Dessutom - och det här är något som kanske inte alla tänker på - finns det en intern konkurrens mellan regeringspartierna, där varje parti vill visa upp sig på allra bästa sätt. Så jag tror inte, i varje fall inte ännu så länge, att den socialdemokratiska krisen innebär en totalt förstelnad regering.

Sverige ska inte vara "alliansfritt" och samma regler ska gälla för alla idrottsföreningar

En av mina socialdemokratiska facebookvänner skrev ett inlägg för en tid sedan som gjorde mig lite förbryllad. Hon skrev
”Vi är många som är gläds åt att främlingsfientliga Pia Kjærsgaards framgångskurva nu är bruten. Och sympatiskt nog strömmade väljarna till de två partier som tydligast tog avstånd från Dansk Folkeparti. Tur att Enhedslisten och Radikale Venstre är förnuftiga nog att samarbeta med S! Vi har ju inte ett alliansfritt Sverige ännu.”

Jag skrev ett svar på inlägget, men det är i det här läget inte det intressanta, utan det jag funderade länge och väl på var vad hennes mening: "Vi har ju inte ett alliansfritt Sverige ännu” egentligen betyder?

Om man går in på en hemsida som heter just ”Alliansfritt Sverige”, så finner man en massa propaganda mot den borgerliga regeringen. Det innebär att meningen "Vi har ju inte ett alliansfritt Sverige ännu", enbart ska tolkas som att Sverige är dåligt därför att socialdemokraterna inte är med och styr. Jag för min del konstaterar att detta faktum kan jag definitivt leva med.

Den här veckan har jag också till min stora glädje noterat en debattartikel i Dagens Nyheter om spårvagnar som varmt rekommenderas till läsning!

För övrigt är det ca en månad kvar till folkpartiets landsmöte i Karlstad. Jag har ju några gånger tidigare här på bloggen presenterat några av de motioner jag skrivit till landsmötet. Nu tänkte jag presentera ytterligare en. Den är faktiskt högaktuell just nu, med tanke på att AIK och Djurgården ska mötas i fotboll imorgon och på tisdag möts samma lag i ishockey.

Rikspolisstyrelsen har nämligen givits rätten att ta betalt för sin polisbevakning. Det är upp till den lokala polisen att bedöma om så ska ske. Det är bara det att man ska enbart ta betalt om evenemanget arrangeras av vinstdrivande bolag, inte av ideella föreningar.

Jag menar att det givetvis inte vara någon skillnad i polisens behandling av idrottsklubbarna beroende på klubbens driftform. Förutsättningarna för klubbarna måste vara desamma. Man kan ju också fundera på hur långt klubbarnas ansvar för sina åskådare ska gälla. Men oavsett ansvar så måste endera betalningsansvaret gälla samtliga klubbar eller inga alls. Därför har jag motionerat om att Folkpartiet ska verka för en lagstiftning som innebär en likabehandling av polisens bevakning vid idrottsarrangemang, oavsett driftsform. Till min stora glädje har folkpartiets partistyrelse yrkat att landsmötet ska bifalla motionen!

Socialdemokratiska "undersökningar" och Invigning av Sorunda vårdcentral

Desperation är just nu bara förnamnet på det som socialdemokraterna håller på med. Jag undrar vad som kommer härnäst? Jag har tidigare skrivit om tveksamma tillvägagångssätt och direkt valfusk i vissa kommuner, t ex Huddinge. Expressen publicerar idag en "undersökning" som redovisar en minskning av skillnaden mellan blocken till bara ca 2% till förmån för Alliansen. I en kommentar till undersökningen säger Novus:

"Novus har en uppfattning om läget i väljaropinionen och det är den väljarbarometer som TV4 Nyheterna publicerar. Idag har tidningen Expressen en artikel som refererar till en Novusundersökning. Som läsare kan man uppfatta att det handlar om en väljarbarometer. Detta är felaktigt. Novus uppfattning är att siffrorna i artikeln inte avspeglar den aktuella väljaropinionen."

Läs gärna Rasmus Jonlunds blogg i samma ämne.

Jag noterar också att den mest arroganta av alla socialdemokrater som jag vet om (det finns många att välja mellan) är tillbaka i rampljuset, nämligen förre statsministern Göran Persson. Bara det är ett tecken på att desperationen i stort sett är hundraprocentig Göran Persson tar plats, är som sagt arrogansens stormästare, men är också förknippad med valnederlaget i förra valet. Ibland undrar jag hur sossarna tänker?

Själv har jag ägnat eftermiddagen åt att inviga Sorunda vårdcentral. Centerpartisten Raymond Svensson skriver om invigningen på sin blogg. Där kan du också se en bild på mig när jag skär av invigningsbandet med en skalpell(!)

Det är med oerhörd glädje som jag konstaterar att Sorunda nu fått sin vårdcentral tillbaka. Under förra mandatperioden stängde den rödgröna majoriteten den vårdcentral som då fanns. Nu har vi, med hjälp av uppsatta regler för filialmottagningar, sett till att den kommit tillbaka. Att minnas i det här sammanhanget är att det var först när vi i Alliansen införde Vårdval Stockholm som läget ljusnade för Sorundaborna och f ö även för resten av Nynäshamn, som var underförsörjt när det gäller vårdcentraler. Det är stor glädje i Sorunda idag och det är inte de rödgrönas förtjänst.

Varning för Sverigedemokraterna - Rösta på ett alliansparti

Med mindre än en vecka till valet så är det snart dags att bestämma sig. För mig är valet självklart, men det har nog ni som tidigare läst min blogg redan förstått. Jag kommer givetvis rösta på Folkpartiet och det finns många skäl till det och det finns i alla fall klara skäl till att rösta på ett alliansparti. I Expressen gör Anna Dahlberg en lista på tio skäl för att rösta på alliansen. Här nedan skriver jag ned hennes tio skäl, men läs gärna mer om dessa i Expressen.

1. GE ALLIANSEN CHANS ATT BEVISA SIG
2. SÄG NEJ TILL SKADLIG SYMBOLPOLITIK
3. RÄDDA ARBETSLINJEN
4. HÅLL OHLY (V) UTANFÖR ARBETSLINJEN
5. VÄLJ KOMPETENS FÖRE SLARV
6. INTERNATIONELL SOLIDARITET - JA TACK!
7. BRYT S-DOMINANSEN
8. BEHÅLL KÄRNKRAFTEN
9. RÄDDA RUT
10. BEHÅLL BJÖRKLUND SOM MAGISTER


Annars är väljartrenden just nu, i de sammanvägda opinionsmätningarna, att de två stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, liksom för övrigt även Miljöpartiet, backar (Ekot, SVT). Övriga partier går fram. Den senaste mätningen från United Minds i Aftonbladet visar inte bara en uppgång för Folkpartiet, utan att vi vinner väljare från (S), vilket är extra postivit.

Men ännu en gång så vill jag varna alla som har tänkt att rösta på Sverigedemokraterna. Med dem i riksdagen riskerar vi ett kaos utan like. Många av oss minns säkert mandatperioden 1991-1994, då Ny Demokrati ordnade ett sådant kaos vid flera tillfällen. Det var också bl a därför som Sverige hamnade i en ekonomisk kris med en styrränta från Riksbanken på 500%.

Men Sverigedemokraterna är värre än Ny Demokrati i flera avseenden. Det är inte bara så att deras invandringspolitik är förfärande och att de ger muslimerna skulden för i stort sett allting. Sverigedemokraterna har dessutom åsikter om vad som är rätt och fel utifrån värderingsfrågor. T ex har partiet åskter om vilken kultur som är bra och dålig och de vill i praktiken bestämma vad som ska visas i kulturella sammanhang. Dessutom härstammar deras åsikter från nazistpartier. Snälla svenska folk, välj inte in dem i riksdagen den 19:e september!

Med fördel kan du läsa bloggar i ungefär samma ämne med Anna, Rasmus, Seved, Peter, Liberati, Rasmus, Tommy och Marcus.

En vecka kvar!

Nu börjar det bli väldigt spännande, på många olika sätt. Sveriges Televisions väljarindex, som är en sammanvägning mellan sex opinionsinstitut, visar för första gången egen majoritet för Allianspartierna. Men ännu återstår en vecka innan valdagen, så även om de rödgröna måste vinna flera hundratusentals röster, så är inget klart.

Senare i veckan kommer bl a en partiledardebatt i Sveriges Television, som anses vara mycket avgörande för valets utgång, men även kvällens debatt mellan Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S) är av mycket stor betydelse. Trovärdighet har jag talat en hel del om på sistone här på min blogg och till stor del så handlar det om detta ord även nu. För Alliansens statsministerkandidat gäller det att bevisa för svenska folket att hans parti, mitt parti samt centerpartiet och kristdemokraterna klarar av att regera landet i fyra år till.

Sedan kan jag inte komma förbi att opinionen för Sverigedemokraterna inger viss oro. Det är väl bara att hoppas att fler sossar tänker som Björn Isberg!

Läs gärna liknanade blogginlägg från Rasmus Jonlund och Per Altenberg.

Vi i alliansen måste fortsätta att kämpa - drygt en vecka kvar!

Nu börjar t o m socialdemokrater tycka att det är dags att rösta fram en fortsatt alliansregering. På Newsmill skriver idag en tidigare medlem av det socialdemokratiska partiet att han föredrar en majoritetsregering med allianspartierna istället för att Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarställning.

Med ett statistiskt säkerställt försprång, senast i dagens Synovatemätning, är det den nuvarande regeringen som har bäst förutsättningar av de två regeringsalternativen att få en egen majoritet i riksdagen. Både Alliansens och de rödgrönas företrädare har också varit väldigt tydliga med att inte vilja ge Sverigedemokraterna något som helst inflytande. Ingen tänker söka något stöd från detta populistiska, ekonomiskt oansvariga parti som är starkt invandrarfientligt. Så långt är allt bra.

Lite mer problematiskt blir det när det gäller de rödgrönas resonerande ifall Sverigedemokraterna ändå skulle bli vågmästare. Deras lösning verkar då vara att ett borgerligt parti då ska gå ihop med de rödgröna för att skapa en majoritet. En sådan lösning är dock bara en rödgrön önskedröm. Folkpartiet, Centern och/eller Kristdemokraterna skulle aldrig sätta sig i samma regering som kommunister, även om dessa kallar sig för f d kommunister.

Det var någon gammal partiledare som en gång sa att vi ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Med andra ord, vi ska inte ta ut något i förskott. I dagens Aftonbladet skriver Lena Melin bl a att det verkar som om partiledarna tror att valet redan är avgjort. Jag tror inte det är så. Men om någon skulle få för sig det, så vill jag avråda från ett sådant fortsatt tänkande. Jag uppmanar alla Folkpartister och f ö hela alliansens valarbetare att fortsätta göra sitt yttersta för en valseger den 19:e september. En dryg veckas återstående hårt arbete är det som står på programmet!
Så här drygt en vecka före valet, så vill jag annars ta tillfället i akt och göra lite extra reklam för mig själv. Jag kandiderar till landstingsfullmäktige för Folkpartiet på Stockholms stads valsedel för 3:e kretsen och står på plats 4 på den listan. Du får gärna kryssa mig och för att göra det så behöver du inte bo här i Stockholm, utan det räcker med att du bor i Stockholms län. Bara du får tag i valsedeln med mitt namn på.


Mina hjärtefrågor och de jag vill driva under nästa mandatperiod är:

1.Det är bra att du får välja din egen husläkare, men ännu fler behövs, både för att få ökad valfrihet och förbättrad kvalité
2.Äldre och barnfamiljer ska kunna få fler hembesök från husläkarmottagningen när det behövs
3. Alla Stockholmare har rätt till lika god vård – oavsett vem du är och var du bor
4. Om Stockholm ska växa behöver vi mer spårtrafik. Bygg klart Spårväg City från Värtan till Kungsholmen, och omvandla samtliga stombusslinjer till spårvagn.
5. Kulturen är viktig i ett Stockholms län som växer och utvecklas. Folkpartiet satsar på kulturen.
Om du vill läsa mer om min kandidatur kan du göra det på min hemsida!

Du får också gärna läsa min partikollega Rasmus Jonlunds blogg under rubriken "Säkraste rösten är på Alliansen"

Socialdemokraternas motstånd mot spårvägar blir mer och mer patetiskt!

Det socialdemokratiska motståndet mot spårvagnar blir mer och mer patetiskt. I min blogg för ca en vecka sedan berättade jag om den socialdemokraten Lars Dahlberg, som sträckte upp sin "Ja-skylt" på frågan om de vill se en fortsättning av spårvägsutbyggnaden i Stockholms innerstad. Att Dahlberg gjorde det har nog med att göra att det i salen satt väldigt många spårvagnsentusiaster. Han och hans parti har ju annars istället propagerat för stora tunnelbaneutbyggnader istället för utbyggnad av spårväg. Så att man kan ju undra vilket årtionde som socialdemokraterna vill bygga ut spårvägen?

Till den patetiska skaran av socialdemokrater kan vi nu också lägga Jan Valeskog. Han har tidigare uttryckt sitt spårvagnsmotstånd, (för att inte säga spårvagnsfientlighet) i tidningen "Vi i Vasastan". Något jag kommenterat i ett tidigare blogginlägg.

Nu uttalar samme Valeskog att han tycker att trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (M), ska avgå eftersom han, som Valeskog säger; ”lurar Stockholmarna". Bakgrunden är den risk för försening som kan uppstå när spårvägen ska förlängas mot Centralen, Kungsholmen och Hornsberg. Det är riktigt att Sergels torg kan bli ett problem, men att utifrån det säga landstingsrådet Wennerholm har lurat någon och bör avgå är inte seriöst, snarare extremt patetiskt och på gränsen till absurt.

Det finns så många fördelar att nu fortsätta med spårvägsutbyggnader, både i Stockholms innerstad, som ett komplement till trängseln i t-banan, men även ute i länet, både norr och söder om Stockholm. Folkpartiet och de övriga allianspartierna kommer att gå i bräschen för en sådan utbyggnad. Frågan är hur långt efter socialdemokraterna kommer vara? Räcker det med några decennier innan (S) erkänner att vi gjorde rätt?

Mindre än tre veckor till valdagen!

Idag har jag givit ut mitt nyhetsbrev, "Olovs ord". Om du vill läsa hela detta, kan du klicka här. Ett utdrag av det jag skriver följer annars här nedan.

Det är nu mindre än tre veckor kvar till valdagen, den 19 september. Jag har på olika sätt varit engagerad i valrörelser sedan 1976 och den rätta känslan och spänningen inför det som komma skall har nu definitivt infunnit sig.
Idag (tisdag 31 aug) kom också två opinionsundersökningar som gav mycket positiva siffror, en från SKOP och en annan från United Minds. Båda ger en klar ledning för alliansen och båda ger FP siffror över valresultatet 2006. Men det är i ett sådant här läge som det är farligt att tro att någonting är klart. Opinionssiffror går upp och ned och kommer nog också att göra så ända fram till valdagen. Ingenting är klart förrän valet är färdigräknat, men f n ser det bra ut, speciellt också som att de rödgröna strider internt, framförallt inom socialdemokratin.

Ibland får man frågan; Hur går det i valet? Just nu ser det minst sagt bra ut – i alla tre valen. Men någon seger tänker jag inte ta ut i förskott. Men det skulle onekligen vara kul om alliansen blev omvald i Stockholms stad och i landstinget. Det blir i så fall första gången på extremt länge. Det är ju mer vanligt att den sittande oppositionen är de som vinner val i Stockholm och i landstinget, oavsett vem som för tillfället är i opposition.

Det som vi alla gör för Folkpartiet spelar roll i valrörelsen, men det vår partiledare gör spelar kanske en avgörande roll. Jag tycker själv att Jan Björklund är en utmärkt partiledare och den utfrågning som genomfördes i Sveriges Television med Jan i söndags tycker jag var mycket bra. Jag var också snabb med att skriva en kommentar om utfrågningen på min blogg, vilket faktiskt uppmärksammades av självaste Sveriges Television!

Läs gärna andra bloggar i samma ämne från Runo Johansson Mathias Sundin Seved Monke Ajneståhl och Rasmus Jonlund.

Min lista!

Det återstår ju ännu några dagar av 2009, men så här inför slutet av ett år så brukar ett populärt inslag i allehanda nyhetsmagasin vara att lista saker som varit bra och dåligt under det gångna året. Jag ska därför inte vara sämre, så här nedan kan den som vill läsa om saker jag gillat under året och saker jag definitivt är mindre glad åt!

Med denna lista ber jag att få önska en fortsatt god jul och ett gott nytt år!

JAG GILLAR! (i bokstavsordning och därför utan inbördes rangordning)

AIK - mitt favoritlag!

Det är (i varje fall för det mesta) alltid roligt att vara AIK:are och i år var det extra skoj, med både SM-guld och cup-guld för fotbollslaget. De s k "experterna" tvivlade, men vi som tillhör fansen lyssnade inte. Till detta kan läggas att jag som stolt sekreterare i AIK Innebandy kunde notera herrarnas oerhörda framfart i inledningen av elitserien med bl a tio raka matcher utan förlust och en nuvarande målskillnad på 106-47! Sanslöst bra!

Alliansen

Att vi i alliansen (folkpartiet, moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna) inte har fler väljare bakom oss i de opinionsundersökningar som gjorts den senaste tiden är bara att beklaga. Men jag har ändå under de tre senaste åren njutit av att slippa se socialdemokraterna vid makten i de för mig tre viktigaste offentliga organisationerna; riksdagen, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Jag hoppas innerligt att det blir så även efter valet nästa år, om inte annat för att väldigt många fler då kommer upptäcka att maktfullkomlighetens parti inte är något att rösta på. När dessutom alternativt till alliansen, förutom maktfullkomlighetens parti, är en avdankad kommunist(?) och en grön röra med alltför orealistiska miljökrav, så tror jag även på fortsatt majoriet i riksdagen, landstinget och Stockholms stad.

Mitt barnbarn - Jacob

Jacob är faktiskt den viktigaste personen för mitt fortsatta politiska engagemang. Han är mitt barnbarn och naturligtvis världens sötaste! Jag hoppas att Jacob själv ska få chansen att forma och ta ansvar för sitt liv och få chansen att förverkliga sina drömmar, att han ska få leva i ett samhälle som är tryggt och att det finns ett skyddsnät omkring honom, ifall han behöver det.

Svensk film!

Många säger att svensk film inte är något bra. Jag tycker de har fel, i alla fall om man jämför med alternativen. Jag är bara så trött på alla actionrullar från det stora landet i väster och framförallt är jag glad över att få höra mitt eget modersmål när jag sätter mig ned i biosalongen och filmen rullar igång. Under det gångna året har jag sett alla filmerna som ingår i den s k Milleniumtrilogin, men också andra svenska filmer. Inte helbra alla gånger kanske, inte så man tycker att det är högtidsstunder hela tiden i biosalongen, men tillräckligt bra för mig!

Zlatan Ibrahimovic

Det enda felet med Zlatan är att han inte är AIK:are. I övrigt så är han Sveriges och i mitt tycke världens bästa fotbollsspelare! Zlatan har spelat in sig som världsspelare i alla lag han har spelat i, senast nu i Barcelona, där han t ex avgjorde matchen mot självaste Real Madrid. Med rätt omgivning kan Zlatan uträtta stordåd. Det har vi sett då och då även i svenska landslaget. Det enda jag är rädd för är att Zlatan är för "ovsvensk". Att säga att man är bäst och faktiskt också har rätt, är så långt från vår svenska jante-lag som det någonsin kan bli. Men det är också därför som jag gillar och hyllar Zlatan väldigt mycket!

JAG DISSAR! (alltså företeelser jag ogillar, även i det här fallet utan rangordning)

Anna Anka

Kan hon inte bara försvinna på samma sätt som hon kom, d v s väldigt snabbt? Vi behöver inte hennes störtkonservatism. Den och hennes åsikter är enbart pinsamma. Anna Anka lever i en fantasivärld som de allra, allra flesta av oss inte kommer att besöka och hon förstår inte heller hur flertalet av oss lever här i Sverige. Ta bort henne - nu med en gång, tack!

General Motors (GM)

Vad ville egentligen GM med SAAB från första början? Vilka förväntningar hade GM? Varför gick det som det gick? Ja, frågorna om General Motors ägande av SAAB är fler än dess svar. När världens näststörsta biltillverkare blir ägare till ett av Sveriges viktigaste företag (oavsett nu vad man än tycker om SAAB som bil) så hade åtminstone jag förväntningar och jag hade väntat mig i varje fall lite mer av offensiva satsningar från GM. Men jag konstaterar, framförallt på senare tid, att man varit en oerhört passiv ägare och för mig känns de s k förhandlingarna som förts på senare tid, enbart som ett spel för galleriet. För min del får gärna hela GM gå i konkurs!

Klimatmötet

Om Klimatmötet i Köpenhamn var det ju inte så länge sedan jag skrev om här på min blogg, så jag ska inte återupprepa det jag skrev då. Men jag kan ändå inte låta bli att lägga en stor skuld på USA och Kina, men faktum är att jag också, så här i efterhand konstaterar att sådana här möten där alla länder ska bli överens, nog har spelat ut sin roll. För hur ska de oljeproducerande länderna kunna komma överens om något som är nödvändigt, nämligen produktionsminskningar av fossila bränslen, när det är just det som de lever av och som de får som inkomster till deras respektive länder. Det är dags att tänka nytt i klimatdebatten. En överenskommelse mellan färre länder är en bra början!

När ska professor Sören Holmberg (S) sluta att försöka vara en självuppfyllande profet?

I dagens Expressen så uttalar sig professor Sören Holmberg om den senaste SCB-undersökningen, som utvisar en ledning för de rödgröna partierna.

Sören Holmberg säger bl a att "Det block som leder i den här SCB-mätningen har i 10 av 11 fall tidigare också lett efter valet". Att notera är att det var samma Sören Holmberg som uttalade för ca två år sedan att "Loppet är kört för alliansen". Detta mot bakgrund av att de rödgröna då ledde med ännu större marginal. En marginal som alliansen succesivt sett till att minska, säkerligen till Sören Holmbergs förtret i flera avseenden, om inte annat av det skälet att professor Holmberg är en (S)-märkt professor.

Det är noterbart att Sören Holmberg alltid uttalar sig positivt när (S) har ledningen, aldrig när de borgerliga når samma framgång. Jag tycker att Holmberg ska sluta att leka profet och försöka att få sina uttalanden att bli självuppfyllande proftetsior. Om inte annat så kan han ju någon gång komma med ett positivt budskap om alliansen, men det är väl antagligen för mycket begärt.

Mitt senaste nyhetsbrev!

För en stund sen så sände jag iväg mitt senaste nyhetsbrev. Hela brevet kan du läsa på min hemsida. Här följer ett utdrag ur brevet.

BUDGETFULLMÄKTIGE I LANDSTINGET
I slutet av förra månaden hölls årets budgetdebatt i landstinget. Budgeten har en omsättning på ca 70 miljarder, varav den största delen som vanligt går till sjukvården. Resultatet planeras att bli blygsamma 179 Mkr, men med tanke på den ekonomiska krisen så får ju ändå detta sägas vara godkänt. Skattesatsen är oförändrad och SL-kortet höjs inte (i enlighet med tidigare löfte). Däremot höjs vissa avgifter när det gäller besök i vården.

I själva debatten kunde alliansen peka på de goda resultat, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, som uppnåtts under de tre gångna åren. Oppositionens tonläge var som vanligt högt och med tanke på att det var Ingela Nylund Watz (S) sista budgetdebatt, (hon ska bli riksdagsledamot har hon tänkt), så blev det hela extra hett. Det tråkiga i sammanhanget var att hon t o m skällde på alliansen i gruppledarnas slutrunda. Den är annars enbart tänkt för att tacka varandra för en bra debatt och avsluta med några okontroversiella slutord på vägen. Så tråkigt!!!

Själv tog jag upp det faktum att Vårdval Stockholm har varit positivt för hela länet. Tillgängligheten har ökat mest i områden med s k ”svaga grupper”. Detta hindrar oss dock inte från att förändra ersättningssystemet för Vårdvalet. I alliansens budget står det att ”Inriktningen är att införa en ny ersättningsmodell från och med 2011, som i ännu högre grad styr mot den enskilda patientens vårdbehov”.

Jag pekade också på att några vårdcentraler i utsatta områden har erhållit extra pengar för folkhälsosatsningar.

Bra att regeringen ändrar en ohållbar situation!

Mycket svårt sjuka ska inte prövas mot arbetsmarknaden som helhet. Ett nytt lagtillägg ska ge dessa personer ett nytt skydd från och med 1 januari. Det sa representanter för regeringsalliansen vid en presskonferens klockan 17 på fredagen. Om det kunde bl a DN rapportera om igår.

Att sedan alliansens representanter nu säger att Försäkringskassans praxis inte har följt den som lagstiftarna tänkt sig är egentligen en bifråga. Huvudsaken är nu att man gör ett tillägg till lagen som gör att denna blir tydligare. Svårt sjuka ska naturligtvis inte tvingas till att söka ett heltidsarbete efter 180 dagars sjukskrivning. Det är absurt och inhumant och det är bra att alliansen ser till att lagstiftningen ändras.

Att det hela kritieras av oppositionen är naturligt, men vare sig socialdemokraterna eller deras stödpartier bör sätta sig på alltför höga hästar. För att hyfsa siffrorna när det gällde antalet arbetslösa så såg de till att antalet förtidspensioneringar under förra mandatperioden ökade radikalt. Det är definitivt inget att skryta med. (S), (V) och (MP) borde hålla tand för tunga i den här debatten.

Många av Alliansens arbetsgrupper är intressanta

Expressen skriver idag om de tio arbetsgrupper som de fyra allianspartierna, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet och kristdemorkaterna, tillsatt. Flera av de är mycket intressanta. Direktiven till arbetsgrupperna går att läsa på alliansens hemsida och som landstingspolitiker så är det väl arbetsgruppen för Hälso- och sjukvård som väl är den mest intressanta.

Arbetsgruppen ska utveckla och lämna förslag till en väl sammanhållen och trovärdig sjukvårdspolitik som stärker bemötande, kvalitet, tillgänglighet och i svensk hälso- och sjukvård. Politiken ska bygga vidare på det som inletts under innevarande mandatperiod, d v s enligt min tolkning, den politik som förts främst där alliansen har majoriteten i landstinget, t ex i Stockholm. Mest spännande är uppdraget om att ge förslag till en presentation av en övertygande om hur vi uppnår den välfärd som väljarna förväntar sig. Det är ingen lättt uppgift, men om arbetsgruppen lyckas så är mycket vunnet.

En annan grupps resultat som jag med spänning ser fram emot, är arbetsgruppen för jämställdhet. Detta eftersom det i direktiven till gruppen bl a finns med att de ska komma med förslag om insatser som gäller mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer. Mycket av detta våld sker ju i skymundan där inte så många andra ser vad som pågår, d v s vanligtvis i hemmet. Det här är ju också svåra frågor, där det inte är helt ovanligt att ord står mot ord om vad som hänt.

Avslutningsvis vill jag gärna lyfta fram arbetsgruppen för kultur- och idrottspolitik. Gruppen ska bl a avhandla områden såsom möjligheten för fler att ta del av kultur, bättre villkor för professionella kulturskapare, kulturskapares ersättning för sitt arbete, en kulturpolitik som främjar bildning, vården av det gemensamma kulturarvet och kulturfastigheterna, ny filmpolitik samt idrott och motion för alla. Inte minst de två sistnämnda ämnena om ny filmpolitik och idrott och motion för alla, är spännande. Det sistnämnda är faktiskt också lite grann av en ödesfråga i så måtto att vi som befolkning blir fetare och fetare och dessvärre så ökar fetman väldigt mycket hos våra barn. Med fler som rör på sig istället för stillansittande vid tv:n eller datorn är definitivt att rekommenera.

Eftersom även de rödgröna nu startat arbetsgrupper så är det ju framöver lätt för väljarna att jämföra vad som kommer ut från respektive håll. Jag både tror och hoppas att alliansens arbetsgrupper är de som kommer hitta de mest intressanta förslagen, medan de rödgröna kommer ha mycket svårt att enas på många områden.