I Sverige har vi stor yttrande- och tryckfrihet. De ska vi vara rädda om. Men med dessa friheter följer också ett stort ansvar. Även när dessa båda grundlagar inte begränsar friheterna, så måste vi ändå tänka oss för vad vi säger, skriver eller gestaltar på annat sätt.
För att beskriva med ett kontroversiellt exempel på vad jag menar, så anser jag att det kan vara oklokt att reta muslimer med teckningar på profeten Mohammed, även om inte någon lag förbjuder detta. Det kan det vara ansvarsfullt att inte publicera sådant material.
Idag kan vi i vissa tidningar, t ex i Dagens Nyheter, läsa om att Wikilieaks avser att publicera ytterligare 15 000 sidor av de hemligstämplade dokumenten från USA:s militär om kriget i Afghanistan. Även om detta handlar om en helt annan typ publicering än teckningarna på Mohammed, så är även denna publicering en omdömesfråga, bl a därför att en sådan tydligen innebär att vissa namn på Afghaner då blir kända av, i ett för dem mycket känsligt sammanhang.
Yttrande- och tryckfriheten finns fastställda i Sveriges grundlagar. Dessa ska vi som sagt vara rädda om, men vi måste också i de sammanhangen använda vårt omdöme. Tyvärr tycker jag inte alltid att detta är fallet.