Under en dag som denna, söndagen den 28 april 2013, hinner det ju hända en hel del. Dessvärre är det som händer inte alltid positivt, även om det är lätt att glömma att det mesta faktiskt är det.
Det började med något bra redan på morgonen. I Dagens Nyheter läste jag om den senaste SIFO-undersökningen. Folkpartiet går framåt en hel procentenhet, sossarna tillbaka ungefär lika mycket och - framförallt - Sverigedemokraterna tillbaka till ungefär samma procentandel som FP. Bra!
Dagen har annars gått i idrottens tecken. Klockan 11.30 var jag på plats i Eriksdalshallen. AIK:s pojklag födda 1998 hade på ett storstilat sätt gått till final i Mitt-i cupen, men tyvärr förlorades finalmatchen mot Huddinge med 3-1.
Sedan var det match på Friends Arena, fotboll AIK mot Halmstad. AIK gör äntligen ett godkänt mål på vår nya hemmaarena, vilket innebar kvittering. Positivt! Sedan löper matchen på och AIK gör såsmåningom 3-2 via ett drömmål av Kennedy Igboananike. Tyvärr så kvitterar Halmstad på slutet, vilket gör att hela matchen till slut hamnar i moll.
Men jag får ju inte glömma att hela Sveriges ishockeylag, Tre kronor, har vunnit Czech hockey games. Bra gjort!
Några timmar är kvar av söndagen den 28 april 2013. Förhoppningsvis händer det bara positiva saker till midnatt.
Visar inlägg med etikett Sverigedemokraterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverigedemokraterna. Visa alla inlägg
söndag 28 april 2013
söndag 17 februari 2013
Intressant SIFO - ur statsvetenskaplig synvinkel
Den senaste SIFO-undersökningen är inte bra, sett ur Alliansens synvinkel. Två av partierna, centern och kristdemokraterna hamnar under fyraprocentspärren och oppositionen har ett övertag i opinionen. Sett med mina strikt folkpartistiska glasögon så är det inte heller någon munter läsning. Även om FP ligger still sedan den senaste mätningen, så ligger vi under vårt valresultat.
Däremot är undersökningen intressant ur statsvetenskaplig synvinkel. Fortfarande finns ingen klar majoritet vare sig för alliansen eller för (S), (V) och (MP). Sverigedemokraterna innehar fortfarande en vågmästarposition. Men om undersökningen skulle vara lika med valresultatet så skulle Miljöpartiet få en intressant roll. Även om många placerar MP tillsammans med (S) och (V), så ser jag det inte som självklart. Det gör för övrigt inte heller statsvetaren Jenny Madestam.
Mest problematisk är dock undersökningen för Alliansen. Om både (C) och (KD) är på gränsen att åka ur riksdagen när vi närmar oss valet nästa år, så är det frågan om båda partierna kan klara sig kvar i riksdagen med hjälp av moderata stödröster. I Stockholm var det ju dessutom så att en del folkpartister röstade på centern och det är väl inte lika självklart att så blir fallet den här gången, nu när Folkpartiet inte längre har så många procent "över" för taktikröstning.
Men, mycket kan ju hända. Det återstår ju fortfarande ca 1,5 år till valet, i september 2014!
Däremot är undersökningen intressant ur statsvetenskaplig synvinkel. Fortfarande finns ingen klar majoritet vare sig för alliansen eller för (S), (V) och (MP). Sverigedemokraterna innehar fortfarande en vågmästarposition. Men om undersökningen skulle vara lika med valresultatet så skulle Miljöpartiet få en intressant roll. Även om många placerar MP tillsammans med (S) och (V), så ser jag det inte som självklart. Det gör för övrigt inte heller statsvetaren Jenny Madestam.
Mest problematisk är dock undersökningen för Alliansen. Om både (C) och (KD) är på gränsen att åka ur riksdagen när vi närmar oss valet nästa år, så är det frågan om båda partierna kan klara sig kvar i riksdagen med hjälp av moderata stödröster. I Stockholm var det ju dessutom så att en del folkpartister röstade på centern och det är väl inte lika självklart att så blir fallet den här gången, nu när Folkpartiet inte längre har så många procent "över" för taktikröstning.
Men, mycket kan ju hända. Det återstår ju fortfarande ca 1,5 år till valet, i september 2014!
söndag 16 december 2012
Dödsskjutningar och hemmaopinion
Det har väl inte undgått någon att det har varit nya dödsskjutningar, en ny massaker, på en skola i USA. Den här gången i ett välbärgat område i staden Newtown i delstaten Connecticut. Händelsen är naturligtvis djupt tragisk, speciellt för alla som på något sätt är inblandade. Men jag kan inte låta bli att än en gång säga att en stor anledning till den här typen av dödsskjutningar är de extremt liberala vapenlagarna som finns i USA.
I den amerikanska konstitutionen står det inskrivet att det är var och ens rätt att försvara sig. På det sättet accepterar USA ett slags vilda western. Det blir konsekvensen av denna lagstiftning. Bland de som försvarar den nuvarande lagstiftningen finns det de som säger att felet med det som hände i Newtown inte är lagstiftningen, utan felet var att lärarna inte hade tillgång till handeldvapen. Med den typen av kommentarer kommer den här typen av elände bara att fortsätta.
Vilken president ska i framtiden ta tag i detta och hur länge kommer det att dröja? Hur många dödsskjutningar på skolor måste vi få uppleva innan någon president eller någon annan med makt och inflytande säger att det här är fel och gör någonting konkret åt saken?
Som jag ser det så är det här en av USA:s största utmaningar för framtiden. Någon måste i framtiden ta fighten med den mäktiga vapenlobbyn.
Här hemma i Sverige ökar Sverigedemokraterna till hela 10 % i den senaste SIFO-undersökningen. Inga jämförelser i övrigt, men liksom dödsskjutningarna i Newtown, är Sverigedemokraternas opinionssiffror djupt tragiska. Sverigedemokraterna förespråkar ett "vi och de samhälle", som uppenbarligen attraherar allt fler. Begrepp som tolerans och förståelse finns inte på deras karta, utan hela tiden ställs grupper mot varandra.
Det mest paradoxala verkar vara att de skandaler som på senare tid har uppenbarat sig för deras del, verkar ha stärkt partiet. Om någon medlem av mitt parti, Folkpartiet, hade betett sig som en av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter, att ha använt järnrör mitt i centrala Stockholm på det sätt som han gjorde, har säkerligen alla förfärats och FP åkt ned på en bottennivå i opinionen.
Men Sverigedemokraterna tar istället klivet uppåt. Är det för att det är häftigt att försvara sig med järnrör och skämma ut sig? Eller vad är det som gör att den här skandalen inte visar sig i opinionen?
Det är tragiskt att Sverige nu går samma väg som våra grannländer i de här sammanhangen. Samarbete och inte splittring borde vara ledord för framtiden.
I den amerikanska konstitutionen står det inskrivet att det är var och ens rätt att försvara sig. På det sättet accepterar USA ett slags vilda western. Det blir konsekvensen av denna lagstiftning. Bland de som försvarar den nuvarande lagstiftningen finns det de som säger att felet med det som hände i Newtown inte är lagstiftningen, utan felet var att lärarna inte hade tillgång till handeldvapen. Med den typen av kommentarer kommer den här typen av elände bara att fortsätta.
Vilken president ska i framtiden ta tag i detta och hur länge kommer det att dröja? Hur många dödsskjutningar på skolor måste vi få uppleva innan någon president eller någon annan med makt och inflytande säger att det här är fel och gör någonting konkret åt saken?
Som jag ser det så är det här en av USA:s största utmaningar för framtiden. Någon måste i framtiden ta fighten med den mäktiga vapenlobbyn.
Här hemma i Sverige ökar Sverigedemokraterna till hela 10 % i den senaste SIFO-undersökningen. Inga jämförelser i övrigt, men liksom dödsskjutningarna i Newtown, är Sverigedemokraternas opinionssiffror djupt tragiska. Sverigedemokraterna förespråkar ett "vi och de samhälle", som uppenbarligen attraherar allt fler. Begrepp som tolerans och förståelse finns inte på deras karta, utan hela tiden ställs grupper mot varandra.
Det mest paradoxala verkar vara att de skandaler som på senare tid har uppenbarat sig för deras del, verkar ha stärkt partiet. Om någon medlem av mitt parti, Folkpartiet, hade betett sig som en av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter, att ha använt järnrör mitt i centrala Stockholm på det sätt som han gjorde, har säkerligen alla förfärats och FP åkt ned på en bottennivå i opinionen.
Men Sverigedemokraterna tar istället klivet uppåt. Är det för att det är häftigt att försvara sig med järnrör och skämma ut sig? Eller vad är det som gör att den här skandalen inte visar sig i opinionen?
Det är tragiskt att Sverige nu går samma väg som våra grannländer i de här sammanhangen. Samarbete och inte splittring borde vara ledord för framtiden.
söndag 27 maj 2012
Euphoria!
Igår vann Loreen och Sverige Eurovisionsschalgerfinalen! Det är stort!
Jag ska villigt erkänna att jag inte hade Loreen som vinnare i den svenska uttagningen och om det har jag för övrigt skrivit om tidigare här på min blogg.
Eftersom jag tycker att Loreens härliga låt är av den karaktären att det krävs flera lyssningar för att man ska tycka den var bra och att jag också trodde den var lite "för konstig", så hade jag bl a Dannys låt före Loreens. Men det är ju bara att konstatera - jag hade fel! Loreen tog alla med storm och hela 18 länder hade Loreen och Sverige på första plats. Helt fantastiskt! Ett stort grattis!
Jag är säker på att alla svenskar, ja t o m alla som bor i Sverige, (även de som inte har svenskt medborgarskap) är stolta över hur Loreen framförde sitt bidrag och vi tyckte självfallet att det var oerhört kul att hon vann. Åtminstone borde alla vara glada och stolta.
Men uppenbarligen inte riktigt alla. Björn Söder, partisekreterare i Svergedemokraterna, tycker inte att vårt svenska bidrag är tillräckligt svenskt. Om man läser DN-artikeln så ska osvenskheten bestå i att Loreen inte sjunger på svenska. Jag tror att skon klämmer någon helt annanstans för Björn Söder. Han säger det inte bara rent ut. Jag är säker på att ni som läser det här förstår vad jag menar.
Men ärligt talat så ska vi nog alla strunta i vad en och annan Sverigedemokrat tycker idag. Sverige har vunnit Eurosvisionsschlagerfinalen på ett överlägset sätt! Det kommmer jag leva länge på!
söndag 7 augusti 2011
Sverigedemokraternas ansvar
I fredags hade jag min sista sommarsemesterdag och således är det dags att börja jobbet igen imorgon, måndag. Därför tänkte jag nu försöka återuppta bloggandet. En och annan av er kanske ser att jag ändrat lite grann på designen på min sida. Det är kul att då och då göra vissa justeringar av sidan, om inte annat för att mitt bloggande ska bli lite roligare för mig att skriva och för er andra att läsa.
Den enskilt största händelsen under min semester har givetvis varit dödsskjutningarna i Norge. Om det har det troligtivs skrivits åtskilliga spaltmil och jag ska här inte skriva något om själva händelsen, mer än att givetvs även jag beklagar det som skett. Angrepp på demokratin och demokratiska stater ska fördömas, oavsett i vilket "namn" det än sker.
Däremot finns, om inte annat ur statsvetenskaplig synvinkel, en intressant debatt i kölvattnet av terrorattentatet, nämligen de jämförelser som görs mellan attentatsmannen och de främlingsfientliga partierna i norden, t ex Fremskrittspartiet i Norge och Sverigedemokraterna här i Sverige.
Företrädare för Sverigedemokraterna, bl a partiledaren Jimmi Åkesson, har värjt sig mot den debatten. I bland annat Dagens Nyheter säger Åkesson att partiet inte finner någon anledning till att dämpa sin invandringsretorik.
Jag anklagar inte vare sig partiledaren Jimmi Åkesson eller någon annan sverigedemokrat för att vara ansvariga för terrorattentatet. Men i och med uttalandet om att partiet inte tänker ändra sin invandrarretorik får partiet enligt mitt förmenande utstå rättmätik kritik. Den retorik som partiet använder sg av bygger på ett "vi och de-tänkande" och deras syn på islam härstammar från en konspirationsteori som kallas för Eurabia. Denna konspirationsteori uppkom efter 11 september-attackerna och har stora likheter med antisemitiska teorier under 1900-talet. Enda skillnaden är att det inte längre är judarna som sägs vara problemet, utan islam och muslimerna.
De muslimer som har invandrat till Sverige kommer från många olika länder och kulturer. Vissa är religiösa, andra är det inte. Vissa tar sin religion på största allvar, andra deltar inte i fredagsbönen. Vissa religiösa muslimer är inte alls invandrare utan har konverterat. Alla dessa indivder och grupperingar buntar Sverigedemokraterna ihop till ett stort hot mot Sverige som nation.
Sedan terrorattentatet har Arbeiderpartiet i Norge gått starkt framåt, medan det främlingsfientliga Fremskrittspartiet gått tillbaka. Tillbakagången var tre procenenheter (från ca 23 till 20). Det motsvarar ett ca 15-procentigt väljartapp. Med tanke på den pågående debatten ska det därför bli intressant att se om det blir ett motsvarande tapp för Sverigedemokraterna.
Den enskilt största händelsen under min semester har givetvis varit dödsskjutningarna i Norge. Om det har det troligtivs skrivits åtskilliga spaltmil och jag ska här inte skriva något om själva händelsen, mer än att givetvs även jag beklagar det som skett. Angrepp på demokratin och demokratiska stater ska fördömas, oavsett i vilket "namn" det än sker.
Däremot finns, om inte annat ur statsvetenskaplig synvinkel, en intressant debatt i kölvattnet av terrorattentatet, nämligen de jämförelser som görs mellan attentatsmannen och de främlingsfientliga partierna i norden, t ex Fremskrittspartiet i Norge och Sverigedemokraterna här i Sverige.
Företrädare för Sverigedemokraterna, bl a partiledaren Jimmi Åkesson, har värjt sig mot den debatten. I bland annat Dagens Nyheter säger Åkesson att partiet inte finner någon anledning till att dämpa sin invandringsretorik.
Jag anklagar inte vare sig partiledaren Jimmi Åkesson eller någon annan sverigedemokrat för att vara ansvariga för terrorattentatet. Men i och med uttalandet om att partiet inte tänker ändra sin invandrarretorik får partiet enligt mitt förmenande utstå rättmätik kritik. Den retorik som partiet använder sg av bygger på ett "vi och de-tänkande" och deras syn på islam härstammar från en konspirationsteori som kallas för Eurabia. Denna konspirationsteori uppkom efter 11 september-attackerna och har stora likheter med antisemitiska teorier under 1900-talet. Enda skillnaden är att det inte längre är judarna som sägs vara problemet, utan islam och muslimerna.
De muslimer som har invandrat till Sverige kommer från många olika länder och kulturer. Vissa är religiösa, andra är det inte. Vissa tar sin religion på största allvar, andra deltar inte i fredagsbönen. Vissa religiösa muslimer är inte alls invandrare utan har konverterat. Alla dessa indivder och grupperingar buntar Sverigedemokraterna ihop till ett stort hot mot Sverige som nation.
Sedan terrorattentatet har Arbeiderpartiet i Norge gått starkt framåt, medan det främlingsfientliga Fremskrittspartiet gått tillbaka. Tillbakagången var tre procenenheter (från ca 23 till 20). Det motsvarar ett ca 15-procentigt väljartapp. Med tanke på den pågående debatten ska det därför bli intressant att se om det blir ett motsvarande tapp för Sverigedemokraterna.
söndag 6 februari 2011
Liten uppföljning av tidigare bloggar och lite grann om andra partier än mitt eget
Det finns väl inget land som under de senaste veckorna så totalt dominerat nyhetsdebatten som Egypten. Vad som exakt kommer att hända i landet är fortfarande väldigt osäkert. Jag är däremot ganska så säker på att Hosni Mubarak inte kommer att bli kvar så länge till som president. Hur länge återstår att se. Sedan är det väl bara att hoppas att demokratiska krafter tar över.
Till min stora glädje har Stockholms idrottsnämnd gjort helt om när det gäller föreningsbidragen. Det var det enda rätta. Jag skrev tidigare att det här var ett dumt beslut. Det står jag för. Men jag vill ändå se det hela positivt och ger gärna en eloge till det ansvariga idrottsborgarrådet Regiana Kevius (M), som tagit tillbaka besparingen på 10 miljoner kronor på föreningsbidragen. Det är bra att hon och den övriga borgerliga majoriteten lyssnat på idrottsröreslen i det här sammanhanget.
Sedan håller det stora oppositionspartiet socialdemokraterna och dess valberedning att ragga ny partiledare. Jag har ju inte precis (av kända skäl) någon insyn i den processen, men nog förefaller det som en väldigt omfattande och i mitt tycke också omständlig process. Valberedningen har nu ställt upp något som kan liknas vid en kravprofil för en ny partiledare. Det är inte ofta jag genom åren har hållit med Göran Persson, men i dagens Expressen så jämför han socialdemokraternas partiledarletande med tv-programmet "Idol". Jag tycker faktiskt att det är en bra liknelse och jag har funderat ett tag på varför jag tycker det. Kan det vara så att sossarna i nuvarande läge saknar någon som kan liknas vid en pappa eller en "kungamakare". Man ska nämligen inte underskatta den typen av personer. En sådan är en äldre person (väldigt ofta en man), som inte själv har någon ambition av att erhålla det aktuella uppdraget, men som är som klippt och skuren för att se till att en sådan kandidat förs fram och som sedan så gott som alla tycker är bra. En sak vet jag - valberedningens ordförande Berit Andnor är inte den typen av person!
Avslutningsvis så noterar jag också att en av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter har gjort bort sig. Att förtroendevalda på olika sätt gör bort sig händer inom alla partier. Jag ska inte på något sätt sätta mig på någon hög häst och säga att sånt händer aldrig oss i Folkpartiet, för det gör det. Men jag har en viss föraning om att det här inte är första gången som en riksdagsledamot från Sverigedemokraterna gör bort sig. Tvärtom - jag är tämligen övertygad om att det kommer hända igen!
Till min stora glädje har Stockholms idrottsnämnd gjort helt om när det gäller föreningsbidragen. Det var det enda rätta. Jag skrev tidigare att det här var ett dumt beslut. Det står jag för. Men jag vill ändå se det hela positivt och ger gärna en eloge till det ansvariga idrottsborgarrådet Regiana Kevius (M), som tagit tillbaka besparingen på 10 miljoner kronor på föreningsbidragen. Det är bra att hon och den övriga borgerliga majoriteten lyssnat på idrottsröreslen i det här sammanhanget.
Sedan håller det stora oppositionspartiet socialdemokraterna och dess valberedning att ragga ny partiledare. Jag har ju inte precis (av kända skäl) någon insyn i den processen, men nog förefaller det som en väldigt omfattande och i mitt tycke också omständlig process. Valberedningen har nu ställt upp något som kan liknas vid en kravprofil för en ny partiledare. Det är inte ofta jag genom åren har hållit med Göran Persson, men i dagens Expressen så jämför han socialdemokraternas partiledarletande med tv-programmet "Idol". Jag tycker faktiskt att det är en bra liknelse och jag har funderat ett tag på varför jag tycker det. Kan det vara så att sossarna i nuvarande läge saknar någon som kan liknas vid en pappa eller en "kungamakare". Man ska nämligen inte underskatta den typen av personer. En sådan är en äldre person (väldigt ofta en man), som inte själv har någon ambition av att erhålla det aktuella uppdraget, men som är som klippt och skuren för att se till att en sådan kandidat förs fram och som sedan så gott som alla tycker är bra. En sak vet jag - valberedningens ordförande Berit Andnor är inte den typen av person!
Avslutningsvis så noterar jag också att en av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter har gjort bort sig. Att förtroendevalda på olika sätt gör bort sig händer inom alla partier. Jag ska inte på något sätt sätta mig på någon hög häst och säga att sånt händer aldrig oss i Folkpartiet, för det gör det. Men jag har en viss föraning om att det här inte är första gången som en riksdagsledamot från Sverigedemokraterna gör bort sig. Tvärtom - jag är tämligen övertygad om att det kommer hända igen!
måndag 18 oktober 2010
Sverigedemokraterna ska bemötas och Sverige ska inte lämna Afghanistan i sticket
Det tillhör inte precis vanligheterna att jag håller med min socialdemokratiske landstingskollega Peter Andersson, men nu har det hänt. På sin blogg skriver Peter Andersson idag ett inlägg under rubriken "Vilket ansvar tar man på sig om man legitimerar Sverigedemokraterna".
På sin blogg kritiserar han de som nu säger att "Ok att Sd är främlingsfientliga, men nu är de invalda - därför ska de ses som ett vanligt parti". Liksom Andersson anser jag att partiets verkliga syften måste kommas ihåg, man kan inte bortse från deras huvudagenda, nämligen att med en främlingsfientlighet och en människosyn som bygger på ett "vi-och-de-tänkande", driva ut flyktingar ur landet och i pricip inte tillåta några att komma hit.
Jag tycker också att Dagens Nyheter har rätt när de skriver att det är rätt att ta debatten med Sverigedemokraterna, men inte att acceptera deras världsbild. Debatten får inte tas utifrån deras villkor.
För övrigt vill jag gärna hålla med min partikollega Victor Zetterman, när han argumenterar för att Sverige måste vara kvar i Afghanistan med svenska trupper. Dessvärre har nu den femte svenska soldaten stupat och det är minst sagt sorgerligt. Även jag vill beklaga och rikta mina tankar till hans familj, men konstaterar samtidigt att detta inte får legitimera ett snabbt tillbakadragande av svensk trupp, vilket jag f ö kommenterat tidigare här på bloggen.
Ett hemtagande skulle ju enbart gynna de krafter som vill återinföra Talibanvälde i landet. Om vi i Sverige och alla andra utländska trupper skulle lämna Afghanistan, skulle det enbart leda till att vägen för talibanerna att återigen ta makten, skulle ligga öppen som en autostrada. Det ska inte få hända!
Läs gärna Christoffer Fagerbergs och Helena Von Schantz blogg i samma ämne.
På sin blogg kritiserar han de som nu säger att "Ok att Sd är främlingsfientliga, men nu är de invalda - därför ska de ses som ett vanligt parti". Liksom Andersson anser jag att partiets verkliga syften måste kommas ihåg, man kan inte bortse från deras huvudagenda, nämligen att med en främlingsfientlighet och en människosyn som bygger på ett "vi-och-de-tänkande", driva ut flyktingar ur landet och i pricip inte tillåta några att komma hit.
Jag tycker också att Dagens Nyheter har rätt när de skriver att det är rätt att ta debatten med Sverigedemokraterna, men inte att acceptera deras världsbild. Debatten får inte tas utifrån deras villkor.
För övrigt vill jag gärna hålla med min partikollega Victor Zetterman, när han argumenterar för att Sverige måste vara kvar i Afghanistan med svenska trupper. Dessvärre har nu den femte svenska soldaten stupat och det är minst sagt sorgerligt. Även jag vill beklaga och rikta mina tankar till hans familj, men konstaterar samtidigt att detta inte får legitimera ett snabbt tillbakadragande av svensk trupp, vilket jag f ö kommenterat tidigare här på bloggen.
Ett hemtagande skulle ju enbart gynna de krafter som vill återinföra Talibanvälde i landet. Om vi i Sverige och alla andra utländska trupper skulle lämna Afghanistan, skulle det enbart leda till att vägen för talibanerna att återigen ta makten, skulle ligga öppen som en autostrada. Det ska inte få hända!
Läs gärna Christoffer Fagerbergs och Helena Von Schantz blogg i samma ämne.
tisdag 5 oktober 2010
Den nya regeringen och Sverigedemokraternas uttåg
Sveriges nya regering är nu presenterad. Säkerligen var det hårda förhandlingar mellan Allianspartierna om fördelningen av statsrådsposterna, men jag tycker ändå det var bra att Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna fick behålla antalet statsrådsposter intakt.
Folkpartiet behåller således fyra statsråd och ansvarsområdena är ungefär desamma som tidigare, även om departementsindelningen ändras, bl a avvecklas Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Jan Björklund kvarstår givetvis som utbildningsminister, men blir nu också, som en följd av valresultatet, vice statsminister.
Nyamko Sabuni kvarstår som jämställdhetsminister. Hon blir också biträdande utbildningsminister och statsråd i utbildningsdepartementet. Hon får ansvaret för komvux, yrkesvux, svenskundervisning för invandrare och yrkeshögskolan.
Birgitta Ohlsson kvarstår som EU-minister, men kommer även, om jag förstått det hela rätt att ha hand om konsumentfrågorna.
Till min stora glädje blir Erik Ullenhag integrationsminister och biträdande arbetsmarknadsminister. Det är bra att integrationspolitiken därmed blir fokuserad än mer på arbetslinjen än vad som tidigare var fallet. Att Erik dessutom är en av mina personliga favoriter som FP-politiker, gör inte saken sämre.
Så långt folkpartiets ministrar. I övrigt består regeringen av 24 statsråd, varav sju är nya. En av de nya är Catharina Elmsäter-Svärd (M) som blir ny infrastrukturminister. När jag fick reda på detta hade jag just avslutat ett sammanträde i landstingshuset med sjukvårdsstyrelsen söder. Mottagandet bland de närvarande slog nästan ned som en bomb. De flesta av oss var tämligen övertygade om att Catharina skulle fortsätta som finanslandstingsråd, men så blir det nu inte, vilket naturligtvis med en gång startade en diskussion om vem som nu skulle få den posten.
Fördelning av landstingsrådsposter är inte klara, men det är väl ändå ingen vågad gissning att det blir någon moderat som blir finanslandstingsråd och jag med flera hade nog Catharina som skyhög favorit. Vem som nu kommer istället är upp till Moderaterna att avgöra. Det finns nog kandidater inom deras nuvarande landstingsgrupp, men Moderaterna har en viss benägenhet att lösa den här typen av poster genom att ta någon utifrån, d v s någon som inte tillhör deras landstingsgrupp. Om det blir så i det här fallet också får väl tiden utvisa.
För övrigt har Sverigedemokraterna idag skämt ut sig genom att demonstrativt lämna Storkyrkan när biskop Eva Brunne inledde sin predikan med att tala om det inte är värdigt en troende människa att göra skillnad på människor bara för att de kommer från olika länder. Det räckte tydligen för Sverigedemokraternas ledamöter. Vi som inte röstade på det partiet kan nu enbart konstatera att Sverigedemokraternas tal om att det bara är invandrarpolitiken man är emot enbart är skitsnack. Det här var det första beviset på att man är emot grundläggande värderingar om alla människors lika värde och det kommer nog Sverigedemokraternas ledamöter få höra under riksdagsdebatterna under den kommande mandatperioden. Kommer man att tåga ut då med?
Ni kan även läsa min kollega Rasmus Jonlunds blogg i samma ämne.
Folkpartiet behåller således fyra statsråd och ansvarsområdena är ungefär desamma som tidigare, även om departementsindelningen ändras, bl a avvecklas Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Jan Björklund kvarstår givetvis som utbildningsminister, men blir nu också, som en följd av valresultatet, vice statsminister.
Nyamko Sabuni kvarstår som jämställdhetsminister. Hon blir också biträdande utbildningsminister och statsråd i utbildningsdepartementet. Hon får ansvaret för komvux, yrkesvux, svenskundervisning för invandrare och yrkeshögskolan.
Birgitta Ohlsson kvarstår som EU-minister, men kommer även, om jag förstått det hela rätt att ha hand om konsumentfrågorna.
Till min stora glädje blir Erik Ullenhag integrationsminister och biträdande arbetsmarknadsminister. Det är bra att integrationspolitiken därmed blir fokuserad än mer på arbetslinjen än vad som tidigare var fallet. Att Erik dessutom är en av mina personliga favoriter som FP-politiker, gör inte saken sämre.
Så långt folkpartiets ministrar. I övrigt består regeringen av 24 statsråd, varav sju är nya. En av de nya är Catharina Elmsäter-Svärd (M) som blir ny infrastrukturminister. När jag fick reda på detta hade jag just avslutat ett sammanträde i landstingshuset med sjukvårdsstyrelsen söder. Mottagandet bland de närvarande slog nästan ned som en bomb. De flesta av oss var tämligen övertygade om att Catharina skulle fortsätta som finanslandstingsråd, men så blir det nu inte, vilket naturligtvis med en gång startade en diskussion om vem som nu skulle få den posten.
Fördelning av landstingsrådsposter är inte klara, men det är väl ändå ingen vågad gissning att det blir någon moderat som blir finanslandstingsråd och jag med flera hade nog Catharina som skyhög favorit. Vem som nu kommer istället är upp till Moderaterna att avgöra. Det finns nog kandidater inom deras nuvarande landstingsgrupp, men Moderaterna har en viss benägenhet att lösa den här typen av poster genom att ta någon utifrån, d v s någon som inte tillhör deras landstingsgrupp. Om det blir så i det här fallet också får väl tiden utvisa.
För övrigt har Sverigedemokraterna idag skämt ut sig genom att demonstrativt lämna Storkyrkan när biskop Eva Brunne inledde sin predikan med att tala om det inte är värdigt en troende människa att göra skillnad på människor bara för att de kommer från olika länder. Det räckte tydligen för Sverigedemokraternas ledamöter. Vi som inte röstade på det partiet kan nu enbart konstatera att Sverigedemokraternas tal om att det bara är invandrarpolitiken man är emot enbart är skitsnack. Det här var det första beviset på att man är emot grundläggande värderingar om alla människors lika värde och det kommer nog Sverigedemokraternas ledamöter få höra under riksdagsdebatterna under den kommande mandatperioden. Kommer man att tåga ut då med?
Ni kan även läsa min kollega Rasmus Jonlunds blogg i samma ämne.
fredag 17 september 2010
Nu är det inte långt kvar
Nu är det inte långt kvar. Valdagen är på söndag. Det är dags snart att bestämma sig. För er som ännu inte gjort det vill jag här och nu ge några ytterligare argument.
Skolan
• Vi vill införa betyg från årskurs sex. Elever som halkar efter i skolan ska få stöd och hjälp i tid.
• Återupprätta yrkesutbildningarnas kvalitet och status. Därför reformerar vi gymnasieskolan.
• Ge lärosäten som håller hög kvalitet mer pengar och fortsätta satsa på forskningen.
Jobben
• Fortsätta att sänka skatten på arbete. Alla ska få behålla minst hälften av en löneförhöjning.
• Underlätta för nya företag att bildas och växa.
• Införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla som arbetar.
Äldreomsorg och övrig omsorg
• Införa en ut och gå-garanti och en välja mat-garanti i äldreomsorgen.
• Införa en parboendegaranti för äldre par.
• Försvara LSS som rättighetslag. Vi vill förtydliga lagen så att den uttryckligen omfattar arbete, familj och ett jämlikt liv.
För övrigt så har jag de senaste dagarna tänkt en del på den franske författaren och filosofen, Voltaire, som vid något tillfälle ska ha sagt "Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem". Detta är urliberalt och något som vi Folkpartister har med oss i vår ideologi. Det är något som tyvärr tydligen inte alla tycker. Jag delar inte Sverigedemokraternas åsikter, tvärtom, men jag tycker det är fel att de inte får framföra sina åsikter. Idag rapporterar Dagens Nyheter att två riksdagskandidater för Vänsterpartiet har stört ett möte med Sverigedemokraterna. Det är en skam för Vänsterpartiet. Å andra sidan är ju inte demokrati vänsterns bästa gren. De är ungefär lika goda kålsupare som Sverigedemokraterna i det sammanhanget.
Skolan
• Vi vill införa betyg från årskurs sex. Elever som halkar efter i skolan ska få stöd och hjälp i tid.
• Återupprätta yrkesutbildningarnas kvalitet och status. Därför reformerar vi gymnasieskolan.
• Ge lärosäten som håller hög kvalitet mer pengar och fortsätta satsa på forskningen.
Jobben
• Fortsätta att sänka skatten på arbete. Alla ska få behålla minst hälften av en löneförhöjning.
• Underlätta för nya företag att bildas och växa.
• Införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla som arbetar.
Äldreomsorg och övrig omsorg
• Införa en ut och gå-garanti och en välja mat-garanti i äldreomsorgen.
• Införa en parboendegaranti för äldre par.
• Försvara LSS som rättighetslag. Vi vill förtydliga lagen så att den uttryckligen omfattar arbete, familj och ett jämlikt liv.
För övrigt så har jag de senaste dagarna tänkt en del på den franske författaren och filosofen, Voltaire, som vid något tillfälle ska ha sagt "Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem". Detta är urliberalt och något som vi Folkpartister har med oss i vår ideologi. Det är något som tyvärr tydligen inte alla tycker. Jag delar inte Sverigedemokraternas åsikter, tvärtom, men jag tycker det är fel att de inte får framföra sina åsikter. Idag rapporterar Dagens Nyheter att två riksdagskandidater för Vänsterpartiet har stört ett möte med Sverigedemokraterna. Det är en skam för Vänsterpartiet. Å andra sidan är ju inte demokrati vänsterns bästa gren. De är ungefär lika goda kålsupare som Sverigedemokraterna i det sammanhanget.
måndag 13 september 2010
Varning för Sverigedemokraterna - Rösta på ett alliansparti
Med mindre än en vecka till valet så är det snart dags att bestämma sig. För mig är valet självklart, men det har nog ni som tidigare läst min blogg redan förstått. Jag kommer givetvis rösta på Folkpartiet och det finns många skäl till det och det finns i alla fall klara skäl till att rösta på ett alliansparti. I Expressen gör Anna Dahlberg en lista på tio skäl för att rösta på alliansen. Här nedan skriver jag ned hennes tio skäl, men läs gärna mer om dessa i Expressen.
1. GE ALLIANSEN CHANS ATT BEVISA SIG
2. SÄG NEJ TILL SKADLIG SYMBOLPOLITIK
3. RÄDDA ARBETSLINJEN
4. HÅLL OHLY (V) UTANFÖR ARBETSLINJEN
5. VÄLJ KOMPETENS FÖRE SLARV
6. INTERNATIONELL SOLIDARITET - JA TACK!
7. BRYT S-DOMINANSEN
8. BEHÅLL KÄRNKRAFTEN
9. RÄDDA RUT
10. BEHÅLL BJÖRKLUND SOM MAGISTER
Annars är väljartrenden just nu, i de sammanvägda opinionsmätningarna, att de två stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, liksom för övrigt även Miljöpartiet, backar (Ekot, SVT). Övriga partier går fram. Den senaste mätningen från United Minds i Aftonbladet visar inte bara en uppgång för Folkpartiet, utan att vi vinner väljare från (S), vilket är extra postivit.
Men ännu en gång så vill jag varna alla som har tänkt att rösta på Sverigedemokraterna. Med dem i riksdagen riskerar vi ett kaos utan like. Många av oss minns säkert mandatperioden 1991-1994, då Ny Demokrati ordnade ett sådant kaos vid flera tillfällen. Det var också bl a därför som Sverige hamnade i en ekonomisk kris med en styrränta från Riksbanken på 500%.
Men Sverigedemokraterna är värre än Ny Demokrati i flera avseenden. Det är inte bara så att deras invandringspolitik är förfärande och att de ger muslimerna skulden för i stort sett allting. Sverigedemokraterna har dessutom åsikter om vad som är rätt och fel utifrån värderingsfrågor. T ex har partiet åskter om vilken kultur som är bra och dålig och de vill i praktiken bestämma vad som ska visas i kulturella sammanhang. Dessutom härstammar deras åsikter från nazistpartier. Snälla svenska folk, välj inte in dem i riksdagen den 19:e september!
Med fördel kan du läsa bloggar i ungefär samma ämne med Anna, Rasmus, Seved, Peter, Liberati, Rasmus, Tommy och Marcus.
1. GE ALLIANSEN CHANS ATT BEVISA SIG
2. SÄG NEJ TILL SKADLIG SYMBOLPOLITIK
3. RÄDDA ARBETSLINJEN
4. HÅLL OHLY (V) UTANFÖR ARBETSLINJEN
5. VÄLJ KOMPETENS FÖRE SLARV
6. INTERNATIONELL SOLIDARITET - JA TACK!
7. BRYT S-DOMINANSEN
8. BEHÅLL KÄRNKRAFTEN
9. RÄDDA RUT
10. BEHÅLL BJÖRKLUND SOM MAGISTER
Annars är väljartrenden just nu, i de sammanvägda opinionsmätningarna, att de två stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, liksom för övrigt även Miljöpartiet, backar (Ekot, SVT). Övriga partier går fram. Den senaste mätningen från United Minds i Aftonbladet visar inte bara en uppgång för Folkpartiet, utan att vi vinner väljare från (S), vilket är extra postivit.
Men ännu en gång så vill jag varna alla som har tänkt att rösta på Sverigedemokraterna. Med dem i riksdagen riskerar vi ett kaos utan like. Många av oss minns säkert mandatperioden 1991-1994, då Ny Demokrati ordnade ett sådant kaos vid flera tillfällen. Det var också bl a därför som Sverige hamnade i en ekonomisk kris med en styrränta från Riksbanken på 500%.
Men Sverigedemokraterna är värre än Ny Demokrati i flera avseenden. Det är inte bara så att deras invandringspolitik är förfärande och att de ger muslimerna skulden för i stort sett allting. Sverigedemokraterna har dessutom åsikter om vad som är rätt och fel utifrån värderingsfrågor. T ex har partiet åskter om vilken kultur som är bra och dålig och de vill i praktiken bestämma vad som ska visas i kulturella sammanhang. Dessutom härstammar deras åsikter från nazistpartier. Snälla svenska folk, välj inte in dem i riksdagen den 19:e september!
Med fördel kan du läsa bloggar i ungefär samma ämne med Anna, Rasmus, Seved, Peter, Liberati, Rasmus, Tommy och Marcus.
söndag 12 september 2010
En vecka kvar!
Nu börjar det bli väldigt spännande, på många olika sätt. Sveriges Televisions väljarindex, som är en sammanvägning mellan sex opinionsinstitut, visar för första gången egen majoritet för Allianspartierna. Men ännu återstår en vecka innan valdagen, så även om de rödgröna måste vinna flera hundratusentals röster, så är inget klart.
Senare i veckan kommer bl a en partiledardebatt i Sveriges Television, som anses vara mycket avgörande för valets utgång, men även kvällens debatt mellan Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S) är av mycket stor betydelse. Trovärdighet har jag talat en hel del om på sistone här på min blogg och till stor del så handlar det om detta ord även nu. För Alliansens statsministerkandidat gäller det att bevisa för svenska folket att hans parti, mitt parti samt centerpartiet och kristdemokraterna klarar av att regera landet i fyra år till.
Sedan kan jag inte komma förbi att opinionen för Sverigedemokraterna inger viss oro. Det är väl bara att hoppas att fler sossar tänker som Björn Isberg!
Läs gärna liknanade blogginlägg från Rasmus Jonlund och Per Altenberg.
Senare i veckan kommer bl a en partiledardebatt i Sveriges Television, som anses vara mycket avgörande för valets utgång, men även kvällens debatt mellan Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S) är av mycket stor betydelse. Trovärdighet har jag talat en hel del om på sistone här på min blogg och till stor del så handlar det om detta ord även nu. För Alliansens statsministerkandidat gäller det att bevisa för svenska folket att hans parti, mitt parti samt centerpartiet och kristdemokraterna klarar av att regera landet i fyra år till.
Sedan kan jag inte komma förbi att opinionen för Sverigedemokraterna inger viss oro. Det är väl bara att hoppas att fler sossar tänker som Björn Isberg!
Läs gärna liknanade blogginlägg från Rasmus Jonlund och Per Altenberg.
fredag 10 september 2010
Vi i alliansen måste fortsätta att kämpa - drygt en vecka kvar!
Nu börjar t o m socialdemokrater tycka att det är dags att rösta fram en fortsatt alliansregering. På Newsmill skriver idag en tidigare medlem av det socialdemokratiska partiet att han föredrar en majoritetsregering med allianspartierna istället för att Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarställning.
Med ett statistiskt säkerställt försprång, senast i dagens Synovatemätning, är det den nuvarande regeringen som har bäst förutsättningar av de två regeringsalternativen att få en egen majoritet i riksdagen. Både Alliansens och de rödgrönas företrädare har också varit väldigt tydliga med att inte vilja ge Sverigedemokraterna något som helst inflytande. Ingen tänker söka något stöd från detta populistiska, ekonomiskt oansvariga parti som är starkt invandrarfientligt. Så långt är allt bra.
Lite mer problematiskt blir det när det gäller de rödgrönas resonerande ifall Sverigedemokraterna ändå skulle bli vågmästare. Deras lösning verkar då vara att ett borgerligt parti då ska gå ihop med de rödgröna för att skapa en majoritet. En sådan lösning är dock bara en rödgrön önskedröm. Folkpartiet, Centern och/eller Kristdemokraterna skulle aldrig sätta sig i samma regering som kommunister, även om dessa kallar sig för f d kommunister.
Det var någon gammal partiledare som en gång sa att vi ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Med andra ord, vi ska inte ta ut något i förskott. I dagens Aftonbladet skriver Lena Melin bl a att det verkar som om partiledarna tror att valet redan är avgjort. Jag tror inte det är så. Men om någon skulle få för sig det, så vill jag avråda från ett sådant fortsatt tänkande. Jag uppmanar alla Folkpartister och f ö hela alliansens valarbetare att fortsätta göra sitt yttersta för en valseger den 19:e september. En dryg veckas återstående hårt arbete är det som står på programmet!
Så här drygt en vecka före valet, så vill jag annars ta tillfället i akt och göra lite extra reklam för mig själv. Jag kandiderar till landstingsfullmäktige för Folkpartiet på Stockholms stads valsedel för 3:e kretsen och står på plats 4 på den listan. Du får gärna kryssa mig och för att göra det så behöver du inte bo här i Stockholm, utan det räcker med att du bor i Stockholms län. Bara du får tag i valsedeln med mitt namn på.
Mina hjärtefrågor och de jag vill driva under nästa mandatperiod är:
Med ett statistiskt säkerställt försprång, senast i dagens Synovatemätning, är det den nuvarande regeringen som har bäst förutsättningar av de två regeringsalternativen att få en egen majoritet i riksdagen. Både Alliansens och de rödgrönas företrädare har också varit väldigt tydliga med att inte vilja ge Sverigedemokraterna något som helst inflytande. Ingen tänker söka något stöd från detta populistiska, ekonomiskt oansvariga parti som är starkt invandrarfientligt. Så långt är allt bra.
Lite mer problematiskt blir det när det gäller de rödgrönas resonerande ifall Sverigedemokraterna ändå skulle bli vågmästare. Deras lösning verkar då vara att ett borgerligt parti då ska gå ihop med de rödgröna för att skapa en majoritet. En sådan lösning är dock bara en rödgrön önskedröm. Folkpartiet, Centern och/eller Kristdemokraterna skulle aldrig sätta sig i samma regering som kommunister, även om dessa kallar sig för f d kommunister.
Det var någon gammal partiledare som en gång sa att vi ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Med andra ord, vi ska inte ta ut något i förskott. I dagens Aftonbladet skriver Lena Melin bl a att det verkar som om partiledarna tror att valet redan är avgjort. Jag tror inte det är så. Men om någon skulle få för sig det, så vill jag avråda från ett sådant fortsatt tänkande. Jag uppmanar alla Folkpartister och f ö hela alliansens valarbetare att fortsätta göra sitt yttersta för en valseger den 19:e september. En dryg veckas återstående hårt arbete är det som står på programmet!
Så här drygt en vecka före valet, så vill jag annars ta tillfället i akt och göra lite extra reklam för mig själv. Jag kandiderar till landstingsfullmäktige för Folkpartiet på Stockholms stads valsedel för 3:e kretsen och står på plats 4 på den listan. Du får gärna kryssa mig och för att göra det så behöver du inte bo här i Stockholm, utan det räcker med att du bor i Stockholms län. Bara du får tag i valsedeln med mitt namn på.
Mina hjärtefrågor och de jag vill driva under nästa mandatperiod är:
1.Det är bra att du får välja din egen husläkare, men ännu fler behövs, både för att få ökad valfrihet och förbättrad kvalité
2.Äldre och barnfamiljer ska kunna få fler hembesök från husläkarmottagningen när det behövs
3. Alla Stockholmare har rätt till lika god vård – oavsett vem du är och var du bor
4. Om Stockholm ska växa behöver vi mer spårtrafik. Bygg klart Spårväg City från Värtan till Kungsholmen, och omvandla samtliga stombusslinjer till spårvagn.
5. Kulturen är viktig i ett Stockholms län som växer och utvecklas. Folkpartiet satsar på kulturen.
Om du vill läsa mer om min kandidatur kan du göra det på min hemsida!
fredag 27 november 2009
Avvisa Mona Sahlin med en gång!
I Dagens Nyheter finns det idag en artikel där Mona Sahlin för ett resonemang om vad som händer om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och blir vågmästare. Hon vill i det läget att landet ska ha en majoritetsregering och vill då gärna att en sådan regering ska vara blocköverskridande. I regeringen skulle då hennes sossar ingå (och med henne som statsminister, antar jag) tillsammans med oss folkpartister och centern.
Man kan fundera både en och två gånger på varför Sahlin gör det här utspelet. Är det för att hon inte trivs i det sällskap hon är i, (d v s tillsammans med (V) och (MP)? Är det för att hon vill försöka splittra allianspartierna? Är det för att i största allmänhet bara störa moderaterna och Fredrik Reinfeldt eller är det för att hon känner en allvarligt menad oro för vad som kan hända om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen?
Jag har inget svar på dessa frågor, även om jag kan spekulera, men troligtvis är det en kombination av flera anledningar. Oavsett vilket, så uppmanar jag min partiledare Jan Björklund att avvisa den här typen av inviter från Sahlin och då främst av två skäl, dels därför att jag inte tycker att folkpartiet ska regera tillsammans med sossarna, dels därför att alla sådana här spekulationer om vad som händer om det blir det ena eller det andra utslaget av riksdagsvalet, tar bort fokus på det som är det mest väsentliga, nämligen att se till att alliansregeringen blir omvald. Det är inte Sahlin intresserad av, men det borde vi alliansanhängare vara.
Dessutom är det så att alla sådana här spekulationer som går ut på att hålla Sverigedemokraterna utanför makten, troligtvis stärker deras position ytterligare. Det tycker jag i varje fall inte vi folkpartister ska bidra till.
Man kan fundera både en och två gånger på varför Sahlin gör det här utspelet. Är det för att hon inte trivs i det sällskap hon är i, (d v s tillsammans med (V) och (MP)? Är det för att hon vill försöka splittra allianspartierna? Är det för att i största allmänhet bara störa moderaterna och Fredrik Reinfeldt eller är det för att hon känner en allvarligt menad oro för vad som kan hända om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen?
Jag har inget svar på dessa frågor, även om jag kan spekulera, men troligtvis är det en kombination av flera anledningar. Oavsett vilket, så uppmanar jag min partiledare Jan Björklund att avvisa den här typen av inviter från Sahlin och då främst av två skäl, dels därför att jag inte tycker att folkpartiet ska regera tillsammans med sossarna, dels därför att alla sådana här spekulationer om vad som händer om det blir det ena eller det andra utslaget av riksdagsvalet, tar bort fokus på det som är det mest väsentliga, nämligen att se till att alliansregeringen blir omvald. Det är inte Sahlin intresserad av, men det borde vi alliansanhängare vara.
Dessutom är det så att alla sådana här spekulationer som går ut på att hålla Sverigedemokraterna utanför makten, troligtvis stärker deras position ytterligare. Det tycker jag i varje fall inte vi folkpartister ska bidra till.
torsdag 19 november 2009
(S) går bakåt i opinionen
Idag publiceras flera opinionsundersökningar om partisymatierna. Samtiga har samma tendenser.
1. Marginalen mellan blocken minskar
2. Socialdemokraterna går bakåt
3. Sverigedemokraterna går framåt
För oss liberaler är naturligtvis de två första punkterna positiva. Det är noterbart att (S) inte höjt sina sympatier efter deras kongress. De som säger att när Mona Sahlin och (S) uttalar sig i olika frågor, så går partiet bakåt verkar få rätt än en gång. I början av mandatperioden när (S) satt still i båten och enbart kritiserade de borgerliga partierna gick de framåt och som mest så var det en skillnad på över 15% mellan de båda blocken. Det var då som statsvetaren Sören Holmberg framförde sin numera klassiska åsikt att "det här tar aldrig de borgerliga igen". Det gick uppenbarligen, men hur långt det räcker är en annan sak.
När det gäller punkt 3 ovan, så är den oroväckande. Om det har jag skrivit tidigare på min blogg. Jag håller fast vid det, även om det verkar vara just (S) som drabbas mest av Sverigedemokraternas framfart.
Sett ur ett statsvetarperspektiv så verkar det bli ett intressant år fram till valet i september nästa år.
1. Marginalen mellan blocken minskar
2. Socialdemokraterna går bakåt
3. Sverigedemokraterna går framåt
För oss liberaler är naturligtvis de två första punkterna positiva. Det är noterbart att (S) inte höjt sina sympatier efter deras kongress. De som säger att när Mona Sahlin och (S) uttalar sig i olika frågor, så går partiet bakåt verkar få rätt än en gång. I början av mandatperioden när (S) satt still i båten och enbart kritiserade de borgerliga partierna gick de framåt och som mest så var det en skillnad på över 15% mellan de båda blocken. Det var då som statsvetaren Sören Holmberg framförde sin numera klassiska åsikt att "det här tar aldrig de borgerliga igen". Det gick uppenbarligen, men hur långt det räcker är en annan sak.
När det gäller punkt 3 ovan, så är den oroväckande. Om det har jag skrivit tidigare på min blogg. Jag håller fast vid det, även om det verkar vara just (S) som drabbas mest av Sverigedemokraternas framfart.
Sett ur ett statsvetarperspektiv så verkar det bli ett intressant år fram till valet i september nästa år.
måndag 16 november 2009
Gårdagens SIFO är oroväckande
Den SIFO-undersökning som publicerades i Svenska Dagbladet i helgen inger oro. Visserligen kan jag som folkpartist glädjas åt en liten uppgång för det parti jag tillhör, men att Sverigedemokraterna nu når hela 5,8% är extremt oroväckande.
Sverigedemokraterna vägrar att erkänna att deras parti är rasistiskt. Kritiken, eller kanske man ska rent av ska säga hatet, mot invandringspolitiken är fortfarande det som är den ledande frågan för partiet. Detta visade sig inte minst vid partiets senaste partikonferens.
Även om Sverigedemokraterna försöker förpacka sin invandrarfientliga politik i ett behagligt paket, så återkommer gamla slogans ideligen från partiets företrädare. Ordet ”massinvandring” används flitigt. Från talarstolen på mötet kunde det ockkså höras meningar som ”Det föds för få barn för att upprätthålla vårt folk”.
Men på mötet så ska det sägas att partiledningen talade ganska så mycket klartext om deras åsikter om Sverige, svenskar, nationalism och invandring, även om Jimmie Åkesson låter som en god socialdemokrat när han uttalar stöd för den svenska modellen.
Men allt detta gör att det finns stor anledning till oro. Fast en ljusglimt i tillvaron är att till skillnad från tidigare år så verkar som om de etablerade partierna nu försöker ta debatten med Sverigedemokraterna. Det är nog enbart genom kritisk granskning som fler får upp ögonen för vilket parti Sverigedemokraterna egentligen är. Partiet är invandrarfientligt, inte det de säger att de är, invandrarkritiskt.
Sverigedemokraterna vägrar att erkänna att deras parti är rasistiskt. Kritiken, eller kanske man ska rent av ska säga hatet, mot invandringspolitiken är fortfarande det som är den ledande frågan för partiet. Detta visade sig inte minst vid partiets senaste partikonferens.
Även om Sverigedemokraterna försöker förpacka sin invandrarfientliga politik i ett behagligt paket, så återkommer gamla slogans ideligen från partiets företrädare. Ordet ”massinvandring” används flitigt. Från talarstolen på mötet kunde det ockkså höras meningar som ”Det föds för få barn för att upprätthålla vårt folk”.
Men på mötet så ska det sägas att partiledningen talade ganska så mycket klartext om deras åsikter om Sverige, svenskar, nationalism och invandring, även om Jimmie Åkesson låter som en god socialdemokrat när han uttalar stöd för den svenska modellen.
Men allt detta gör att det finns stor anledning till oro. Fast en ljusglimt i tillvaron är att till skillnad från tidigare år så verkar som om de etablerade partierna nu försöker ta debatten med Sverigedemokraterna. Det är nog enbart genom kritisk granskning som fler får upp ögonen för vilket parti Sverigedemokraterna egentligen är. Partiet är invandrarfientligt, inte det de säger att de är, invandrarkritiskt.
onsdag 21 oktober 2009
Jag säger bara Soran Ismail
Vissa saker måste kommenteras, även om det är precis det som man inte ska göra. Nu kanske ni undrar vad jag pratar om, men jag såg alldeles nyss ett klipp från YouTube med komikern Soran Ismail. Inlägget talar för sig själv och har i högsta grad ett allvarligt budskap, även om Soran ger en del roliga kommentarer.
Det som hans inlägg handlar om är Sverigedemokraterna. Min enda kommentar i detta sammanhang är att äntligen har brallorna trillat ned på det parti som mer än något annat för en invandrarfientlig, ja rent av rasistisk politik. Soran bara slår i de sista spikarna i likkistan. Fast dessvärre, och det antyder också Soran, så är det väl några som vill följa med på likfärden. Må det inte vara fler än max 3,9% av Sveriges befolkning.
Det som hans inlägg handlar om är Sverigedemokraterna. Min enda kommentar i detta sammanhang är att äntligen har brallorna trillat ned på det parti som mer än något annat för en invandrarfientlig, ja rent av rasistisk politik. Soran bara slår i de sista spikarna i likkistan. Fast dessvärre, och det antyder också Soran, så är det väl några som vill följa med på likfärden. Må det inte vara fler än max 3,9% av Sveriges befolkning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)