Bankernas vinster och QX-galan

Min partikamrat Rasmus Jonlund skriver ett mycket bra inlägg om bankernas vinster. Rasmus skriver bland annat att de höga bankvinsterna provocerar honom som bankkund, samhällsmedborgare och skattebetalare. Trots att jag äger aktier i en av dessa banker, SEB, så kan jag inte annat än att hålla med honom.

Bankerna är nämligen inte som vilka privata företag som helst. Kapitalet till våra banker kommer i huvudsak genom inlåning från företag och privatpersoner. Privatpersonernas insättningar garanteras av en bankgaranti, som innebär att om banken kommer på obestånd så kommer ändå staten att garantera de insatta pengarna.

Detta är för mig helt ok, men om staten, d v s skattebetalarna, alltid kommer garantera att bankerna kommer att finnas kvar, så kan naturligtvis staten också ställa krav på att bankerna inte hanterar sina pengar hur som helst. Därför behövs det någon form av politisk reglering av finanssektorn. Något som jag för övrigt har motionerat om till flera landsmöten för Folkpartiet.

Igår såg jag på QX gaygala. Det finns många galor som man kan titta på, men jag tror att gaygalan ändå är den roligaste. Så mycket kärlek som ryms under ett och samma tak under en gaygalekväll är svårt att uppbringa någon annanstans. Vi som är Folkpartister kan för övrigt sträcka på oss lite extra. Förutom att vi har den bästa politiken för homo-, bi- och transpersoner, så var dels Birgitta Ohlsson nominerad som årets hetero och ett hedersomnämnande gick till Barbro Westerholm. 

 

Barbro var generaldirektör för Socialstyrelsen mellan 1979-1985 och hon var den som 1979 drev igenom att homosexualitet inte längre skulle räknas som en psykisk sjukdom av socialstyrelsen. Detta skedde efter en uppmärksammad demonstration av gay-aktivister i Socialstyrelsens trappa. Det här är något som framförallt äldre homosexuella inte glömmer i första taget. All heder till Barbro Westerholm!    

 

Jag gillar och dissar!

Så här vid nyårstider så har jag under de senaste åren gjort en lista över sådant som jag gillar och sådant som jag dissar. Så även i år. Håll till godo!

Jag gillar:

1. Min familj (förra årets placering: 1)
Det är naturligtvis inte så konstigt att jag gillar min familj. De innehar på min lista en klar första plats. I min familj, (som inte precis är någon genomsnittlig kärnfamilj), så inbegrips inte bara mina allra närmaste, utan även mina gudbarn Fanny och Celinne och mitt fadderbarn Gabriel, som bor i Brasilien. Jag älskar er allihopa!

2. AIK (3) 
Jag har varit AIK:are sedan 12-årsåldern. Jag är medlem i klubben sedan 1980. Även om vissa av lagets fans inte alltid kan uppföra sig ordentligt, så känns det fantastiskt att få tillhöra denna svart-gula klubb. Inte minst var det en häftig känsla att kliva in på Friends Arena för första gången. Mäktigt!

Lika mäktigt är det som pågår i Solnahallen. AIK:s innebandyherrar är där på väg att skapa något stort. Laget leder högsta serien och kan vara på väg mot ett efterlängtat guld. Mäktigt var ordet!

3. Kungahuset (2)
Oavsett vad alla republikaner tycker så står sig PR-värdet för monarkin. I en föränderlig värld är det tryggt med något som är bestående. Att jag under det gångna året fick den stora äran att träffa Prins Daniel vid ett idrottsevent gjorde ju inte saken sämre.

4. Folkpartiet (4)
Jag ska göra vad jag kan för att hålla den liberala fanan högt. Nu går vi in i det s k supervalåret (även om det inte är något ord jag gillar), med val till Europaparlamentet, riksdagen, landstingen/regionerna och kommunerna. Jag har nu varit med i nio valrörelser, den kommande blir således den tionde. Jag tror att riksdagsvalet kommer bli jämnare än vad nuvarande opinionssiffror skvallrar om och jag tror också att de borgerliga partierna kommer behålla makten i Stockholms läns landsting och i Stockholms stad!

5. Svensk film (-)
Jag gillar att gå på bio. Jag och min fru Agneta försöker att göra det i varje fall en gång i månaden. Det är sällan som jag och filmrecensenterna tycker om samma filmer, men nu har det faktiskt inträffat två gånger på senare tid, dels för filmen Monica Z och dels för Återträffen. Faktum är att de också har hyllat Känn ingen sorg, vilket i mitt tycke var den bästa svenska filmen under förra året, så något konstigt har inträffat. Jag och recensenterna brukar inte vara överens. Hur som helst – svensk film är bra!

Jag dissar (i bokstavsordning):

Alla rasister och andra som ställer olika grupper mot varandra 
Det är givetvis omöjligt att skapa ett samhälle där alla tycker om och älskar varandra. Däremot anser jag det är fullt möjligt att vi ha ett samhälle där vi alla har respekt för varandra. Ett samhälle där vi inte talar om ”vi och dom” utan känner en gemenskap och respekt för varandra som boende i Sverige. Allt detta hotas idag av olika typer av vänster- och högergrupper. Därför dissar jag allt från grupper som AFA och Rättvisepartiet till nazistiska grupperingar på yttersta högerkanten. Det gör ju inte heller saken bättre att det finns ett parti i Sveriges riksdag som har samma grundsyn. Sverigedemokraterna (vars människosyn är långt ifrån demokratiskt) odlar framgångsrikt sitt hat mot invandrare och andra minoriteter, även om de klär in orden i något som ibland låter väldigt bra och gulligt.

Alla skenheliga kommunister

Jag anser att Vänsterpartiet fortfarande är ett kommunistiskt parti. Partiets kontakter med kommunistiska förtryckarregimer pågick ända fram till Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens kollaps 1991. Partiet har visserligen ”förnyats” genom borttagande av ordet ”kommunisterna” i partinamnet, men så sent som för några år sedan sa den dåvarande partiledaren Lars Ohly fortfarande att han var kommunist. Vänsterpartiet har aldrig rensat ut sitt kommunistiska förflutna, vilket framgår också med all tydlighet när partiet röstat emot kampanjer som handlar om ”kommunistiska synder”, medan man gärna röstar för nazistiska diton.

De svenska storbankerna
De svenska storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank går för närvarande alldeles lysande. Det borde gynna oss kunder, men det gör det inte. Istället gynnas toppchefer och andra anställda med höga löner och bonussystem och aktieägarna får höga aktieutdelningar. Däremot när det är finanskris i Sverige så skriker storbankerna som stuckna grisar och vi då som skattebetalare ska stötta dem så de inte går omkull. Och inte blir det bättre när storbankerna representeras av skitstövlar som exempelvis Nordeas Björn Wahlroos.

 

Nordea har fått en skitstövel som styrelseordförande

Jag har tidigare här på min blogg skrivit om bankernas bonussystem. Jag har även skrivit en motion till folkpartiets landsmöte om att bonussystemen skulle förbjudas för banker och andra finansinstitut. Detta för att jag anser att det triggar anställda till att ta alltför höga risker, samtidigt som vi som skatebetalare i slutänden garanterar bankernas existens.

På landsmötet ansågs min motion besvarad, med hänvisning till de nya regler som trädde i kraft 2010. Anställda vid finansiella företag omfattas nu av en ersättningspolicy, som ska främja långsiktighet och inte uppmuntra till överdrivet risktagande. För min del var det ett ok beslut, i varje fall tills vidare.

Men allt detta förutsätter naturligtvis att bankerna håller sig i skinnet och inte tecknar avtal med anställda om bonusar och annat som ligger utanför ramen för vad som kan anses vara moraliskt tillåtet. Som kund i Nordea prövas nu i varje fall mitt tålamod rätt så ordentligt i detta avseende.

Jag har i nuläget svårt att tänka mig någon sämre styrelseordförande för Nordea än Björn Wahlroos. Wahlroos är en känd Sverigehatare och vad han gör i Nordeas styrelse överhuvudtaget kan man ju undra. Wahlroos befinner sig uppenbarligen alltför långt från verkligheten och med uttalandet om att han gärna skulle höja lönen för den nye verkställande direktören ytterligare, så att denne kunde köpa ännu fler lägenhteter i Stockholm, visar Wahlroos avsevärt dåligt omdöme. Jag kan bara hoppas att han avsätts som ordförande senast vid nästa bolagsstsämma.

Jag har redan högt blodtryck och det blir ju inte lägre när jag läser Wahlroos uttalanden. Dessbättre är det många som reagerar, bl a i nättidningen E24, som har flera bra artiklar om det horribla i Nordeas utsvävningar till sin nye VD.

Avslutningsvis kan jag ju bara hålla med en facklig representant som i Svenska Dagbladet säger att Wahlroos är tondöv och okänslig. Det är annars ett bra sätt att säga att Wahlroos är inkompetent på sin post. Nordea har fått en skitstövel som styrelseordförande. Det borde få sina konsekvenser!

Lagstiftning mot bonussystem är uppenbarligen nödvändigt!

I förra veckans blogg berättade jag om den motion som jag har skrivit till folkpartiets landsmöte om att folkpartiet borde vara för ett system som innebär att banker och andra finansinstitut inte ska få ha bonussystem. Detta därför att det triggar de anställda till att ta alltför höga risker, samtidigt som vi som skatebetalare garanterar bankernas existens och i förlängningen de anställdas jobb.

Det här problemet har även uppmäksammats på ministerhåll. Både finansmarknadsminister Peter Norman (M) och finansminister Anders Borg (M) anser detta är ett problem, även om det är tveksamt om de vll gå lika långt som undertecknad.

Det hela blir dock inte bättre av att banker nu förnekar att bonussystem skulle vara ett problem. Bankerna har fortfarande bonusavtal och dessutom vägrar de att erkänna att de tar risker. Det framgick i en artikel i Svenska Dagbladet den 22 juni. Min fråga är, hur länge ska de få hålla på? Jag är medveten om att lagstiftning mot bonussystem i banker och andra finansinstituet är ett drastiskt steg, men det är uppenbarligen nödvändigt.

Bort med alla bonussystem från banker och andra finansinstitut

Fri lönesättning är en av grunderna i marknadsekonomin. Som liberal värnar jag mycket om denna rättighet, även om jag kan tycka att det i vissa sammanhang är tveksamt om personen ifråga är värd så mycket pengar som han eller hon får. Men bortsett från det så är det ju ändå i grunden så att någon har gjort bedömningen att den tjänst som avses ska betalas med x antal kronor.

Men i vissa sammanhang måste olika typer av konstruktioner för lönebildningen ifrågasättas. Jag tänker då på bonussystem. Kapitalet till våra banker kommer i huvudsak genom inlåning från företag och privatpersoner. Privatpersonernas insättningar garanteras av en bankgaranti, som innebär att om banken kommer på obestånd så kommer ändå staten att garantera de insatta pengarna. Det tycker jag är helt ok.

Det är också ok att bankernas anställda har en fri lönesättning och att de anställda får betalt i den omfattning som de eller deras fackliga organisationer lyckas förhandla sig till. Det som däremot inte är ok är att bankerna har rätt att förhandla fram bonussystem som triggar enskilda anställda att ta alltför stora risker på ett sådant sätt att det kan innebära att staten riskerar att få gå in och rädda banken från konkurs. Som jag skrev nyss så ska givetvis anställda inom banker och andra finansinstitut ha en rimlig lön, men att koppla detta till bonussystem, samtidigt som vi skattebetalare garanterar bankernas existens är i längden inte försvarbart.

Jag tycker allmänt att man ska passa sig för den här typen av regleringar, men om lagstiftning är det enda sättet att få bort den här sådana här absurda system, så måste en sådan genomföras. Hur går alltid att diskutera. Vi kan omöjligt ha ett system som innebär att vi som bankkunder får betala de anställdas generösa bonusar, samtidigt som vi som skattebetalare garanterar deras arbetsgivares existens - och därmed i förlängningen deras jobb. Därför har jag skrivit en motion till folkpartiets landsmöte den 14-16 oktober där jag vill att folkpartiet ska ställa sig positiva till en lagstiftning mot bonussystem i banker och den övriga finanssektorn. Jag har också fått två medundertecknare till den motionen, nämligen Solveig Hellquist, Sörberg och Gunnar Pihl, Svartsjö.

Höga löner, bonusar och andra ersättningar

I dagens Expressen kan tidningen berätta att lönen för AIK Fotbolls nyförvärv Sebastian Eguren blir 80 000 kr per månad. I artikeln står det bl a att kontaktet mellan parterna är en relativt billig affär för AIK. Hur det än är med det, så kan jag nog tycka att en lön på 80 000 kr/månad, är en relativt bra lön för Eguren.

Det här med löner, bonusar och andra ersättningar är annars inte alltid så lätt. Men en förhandling är ju alltid en förhandling, så det går det ju inte att skälla ut någon av parterna i en sådan. Om man tycker att en spelare, en VD, eller en vanlig löntagare har för bra betalt, så är det ju inte dennes fel. Det finns ju en motpart, en arbetsgivare, som kanske har varit aningen för givmild, men det är ju inte arbetstagarpartens fel att lönen eller ersättningen blir hög.

När det gäller idrottsmän ska man komma ihåg att ersättningarna för en spelare kan vara som natt och dag beroende på vilken sport vi talar om. Jag själv, som vid vissa tillfällen haft kontraktsansvar när det gäller innebandyn, skulle aldrig kunna skriva under ett kontrakt som innebar en månadslön på 80 000 kr. Men fotbollen har ju en högre omsättning än vad t ex innebandyn har. För att inte tala om de summor som finns inom ishockeyn i NHL eller andra sporter där borta i USA.

Fast det finns situationer som komplicerar och det är när det finns en tredje part inblandad. Om det dessutom är så att det är den tredje parten som i slutänden får stå för kostnaderna, men som inte är med i huvudförhandlingen, så innebär det ett särskilt ansvar för arbetsgivarparten. Den här situationen finns när det gäller bonusar inom finansvärlden. Jag har bloggat om det förut, men vill än en gång påpeka att arbetsgivarsidan i t ex våra affärsbanker måste vara mycket restriktiva när det gäller bonusar. För i slutänden är det vi skattebetalare som annars kan få rädda våra banker. Fråga islänningarna!

Lagstifta om bonusar vid bankgaranti

Svenska Dagbladet har i dag en artikel med rubriken "Fler klagomål mot bankerna". I artikeln går det bl a att läsa att klagomålen på bank- och finansinstitut sköt i höjden under 2009.

Artikeln är inte direkt kopplad till den kritik mot bonusar som framförts på senare tid, bl a av flera ministrar i regeringen. Men det går inte att komma ifrån att folk i allmänhet nog är rätt så trötta på den symboliska girighet som bonussystemen representerar. Jag tror att de allra flesta resonerar som jag själv gör, när jag säger att naturligtvis ska även anställda inom banker och andra finansinstitut ha en rimlig lön lön, men att koppla bankens tidigare vinster till ett bonusystem, samtidigt som vi skattebetalare garanterar deras existens är minst sagt magstarkt och definitivt inte försvarbart.

Jag tycker allmänt man ska passa sig för regleringar, men om lagstiftning är det enda sättet att få bort den här typen av absurda system, så måste en sådan genomföras. Hur går alltid att diskutera. Jag är väl medveten om att jag nu föreslår regleringar i den fria avtalsrätten, men vi kan omöjligt ha ett system i fortsättningen som innebär att vi som bankkunder får betala de anställdas generösa bonusar, samtidigt som vi som skattebetalare garanterar deras arbetsgivares existens - och därmed i förlängningen deras jobb. Det får vara nog med sånt nu!

Kommer bonusarna i bankerna att upphöra nästa år?

Nytt år och nya tag! Efter några veckors semester, varav en vecka på Kanarieöarna, så är det åter dags att återvända till vardagen.

Bland annat Svenska Dagbladet kan idag rapportera om att bonusregnet forsätter över de anställda inom finanssektorn, trots att det är vi skattebetalare som har säkrat deras fortsatta existens. Man kan bli arg för mindre. Det intressanta är att man försvarar detta med ingångna avtal som bygger på tider då bankerna med flera gick bra. Det ska därför bli oerhört intressant att se vad som händer nästa år, då det enligt den principen ska vara avtal som bygger på de dåliga tiderna. Kommer man då att inte ta ut några bonusar alls. Enligt principen borde det vara så, men det tror jag först när jag ser det.

För övrigt kan jag nu notera att GM lägger ned SAAB. Därmed finns det fog att tro att GM spelade ett spel för galleriet (oavsett vad s k amerikanska experter anser) och att de väl passar på min "dissningslista". Ännu en gång säger jag; för min del får gärna hela GM gå i konkurs!