Dödsskjutningar och hemmaopinion

Det har väl inte undgått någon att det har varit nya dödsskjutningar, en ny massaker, på en skola i USA. Den här gången i ett välbärgat område i staden Newtown i delstaten Connecticut. Händelsen är naturligtvis djupt tragisk, speciellt för alla som på något sätt är inblandade. Men jag kan inte låta bli att än en gång säga att en stor anledning till den här typen av dödsskjutningar är de extremt liberala vapenlagarna som finns i USA.

I den amerikanska konstitutionen står det inskrivet att det är var och ens rätt att försvara sig. På det sättet accepterar USA ett slags vilda western. Det blir konsekvensen av denna lagstiftning. Bland de som försvarar den nuvarande lagstiftningen finns det de som säger att felet med det som hände i Newtown inte är lagstiftningen, utan felet var att lärarna inte hade tillgång till handeldvapen. Med den typen av kommentarer kommer den här typen av elände bara att fortsätta.

Vilken president ska i framtiden ta tag i detta och hur länge kommer det att dröja? Hur många dödsskjutningar på skolor måste vi få uppleva innan någon president eller någon annan med makt och inflytande säger att det här är fel och gör någonting konkret åt saken?

Som jag ser det så är det här en av USA:s största utmaningar för framtiden. Någon måste i framtiden ta fighten med den mäktiga vapenlobbyn.

Här hemma i Sverige ökar Sverigedemokraterna till hela 10 % i den senaste SIFO-undersökningen. Inga jämförelser i övrigt, men liksom dödsskjutningarna i Newtown, är Sverigedemokraternas opinionssiffror djupt tragiska. Sverigedemokraterna förespråkar ett "vi och de samhälle", som uppenbarligen attraherar allt fler. Begrepp som tolerans och förståelse finns inte på deras karta, utan hela tiden ställs grupper mot varandra.

Det mest paradoxala verkar vara att de skandaler som på senare tid har uppenbarat sig för deras del, verkar ha stärkt partiet. Om någon medlem av mitt parti, Folkpartiet, hade betett sig som en av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter, att ha använt järnrör mitt i centrala Stockholm på det sätt som han gjorde, har säkerligen alla förfärats och FP åkt ned på en bottennivå i opinionen.

Men Sverigedemokraterna tar istället klivet uppåt. Är det för att det är häftigt att försvara sig med järnrör och skämma ut sig? Eller vad är det som gör att den här skandalen inte visar sig i opinionen?

Det är tragiskt att Sverige nu går samma väg som våra grannländer i de här sammanhangen. Samarbete och inte splittring borde vara ledord för framtiden.    

Våra traditioner och ett stort grattis!

Jag har väldigt svårt att förstå att många här i Sverige uppenbarligen vill ge avkall på traditioner för att, som de oftast säger, ”inte väcka anstöt i vissa grupper”. Jag anser att bl a Skolinspektionen hamnat helt fel i den här diskussionen.

Jag tycker att skolavslutningar i kyrkan är en fin tradition. Liksom min partiledare Jan Björklund anser jag att det är en självklarhet att man ska kunna ha avslutningarna i kyrkan och lika självklart är det att man ska kunna sjunga psalmer. Att berätta om och läsa ur julevangeliet kan ju heller inte vara något farligt. Julen är faktiskt en religiös högtid och vi omger oss av mängder av kristna symboler under julen.  

Sedan är det en annan sak att när skolan går till kyrkan så måste alla känna sig välkomna. Man får givetvis inte kräva att eleverna ska delta i en trosbekännelse eller en kollektiv bön. Men om man tror att vissa invandrargrupper som har en annan trosuppfattning än den kristna skulle ha svårigheter med att gå till kyrkan, så tror man fel. Tvärtom är många av våra invandrarae nyfikna på våra traditioner och tycker oftast att vi är dåliga på att vårda dessa. Vi behöver inte gå långt för att höra en sådan förvåning. I Norge undrar de vad vi sysslar med på vår nationaldag den 6 juni. Så visst kan vi fortsätta fira skolans avlutningar i kyrkan.  

En annan tradition vi har i Sverige är att vi firar Lucia. I en skola i Laxå har man fått för sig att ett barn inte ska få vara pepparkaksgubbe i luciatåget. Det kan uppenbarligen skada andra barn. Men tomtar och pepparkaksgubbar, tillsammans med lucia, tärnor och stjärngossar, hör ett luciatåg till. Men det har uppenbarligen inte alla, i varje fall inte alla i Laxå förstått. Barnen får inte heller sjunga ”Vi komma, vi komma från Pepparkakeland och det kommer inte bjudas på några pepparkakor i samband med luciatåget.


Argumentet för allt detta är också att det skulle vara "någon som skulle ta illa upp". Vem kan ta illa upp av ett barn som är utklätt som pepparkaksgubbe?

Avslutningsvis vill jag säga ett jättestort GRATTIS till svenska herrlandslaget i innebandy, som idag blev världsmästare efter att ha vunnit en storseger mot regerande världsmästarna Finland med 11-5!

Som ordförande i AIK Innebandy vill jag ge ett särskilt grattis till de landslagsspelare som representerar AIK, d v s Karl-Johan Nilsson, Kim Nilsson och Patrik Åman.   

 

Ryanair och säkerheten + ett litet grattis!

Som liberal har jag alltid tyckt att konkurrens inom näringslivet är bra. När Ryanair kom fram som ett lågprisbolag inom flyget, tyckte jag att deras affärsidé var bra. Det är mycket inom flyget som har varit alltför stelbent och omständligt. Bara det här att det alltid har ingått någon form av måltid eller motsvarande, har jag länge velat avstå ifrån. Om inte annat med tanke på matens kvalité. Men numera kan man ju nästan alltid avstå från maten på de allra flesta flygbolagen.

Men framförallt på senare år har Ryanair börjat tumma på kvaliteten och, verkar det som, även på säkerheten. När chefen för bolaget nu säger att han vill ta bort säkerhetsbältena i flygplanen (eller i varje fall i delar av dem) beroende på att de ändå inte hjälper om planet kraschar, så är han minst sagt ute på hal is, eller ska man kanske hellre säga, i fritt fall. Säkerhetsbältena är ju inte enbart till för att användas vid en nödsituation och en tilltänkt krasch, utan även vid vanlig turbulens. Luftgropar är faktiskt inte så lätta att parera stående. Jag har vid några tillfällen befunnit mig på toaletten då sådana har förekommit och jag har då snabbt sett till att jag satt mig på toastolen om jag befunnit mig stående.

Så chefen för Ryanair får gärna fortsätta att jaga kostnader, bara det inte går ut över kvaliteten och flygsäkerheten!

Avslutningsvis vill jag gratulera Barack Obama och det amerikanska folket till den härliga vinsten och till "four more years!"

Spårbilar, AIK fotboll och presidentval

Jag har vid ett tidigare tillfälle här på bloggen kommenterat det här med spårbilar. En spårbil är enligt definitionen ett förarlöst spårbundet fordon med samma storlek som en vanlig bil. Denna åker på ett nätverk av högbanor. Fordon som liksom en hiss kommer när man trycker på "hit"-knappen, och där man sedan knappar in adressen dit man vill åka.

Under den gångna veckan har jag diskuterat spårbilar på den folkpartistiska bloggen om Stockholmstrafik med min partikollega Lars Wedén. Lars är extremt positiv till spårbilar, medan jag själv intar en avsevärt mer skeptisk hållning. Jag har sammanfattningsvis svårt att tro att det går att få ekonomi i spårbilsprojekt, eftersom nätet är tänkt att vara så finmaskigt och jag har också svårt att ta till mig det estetiska. Jag tror spårbilar helst enkelt skulle förfula miljön. Men vem som har rätt och fel överlåter jag till er läsare att bedöma.  

För övrigt vill jag gratulera AIK:s fotbollslag till en hedrande fjärdeplats i årets allsvenska. Laget vann med 2-0 mot Malmö tidigare idag. En match som för övrigt kommer att gå till historien, eftersom det var den sista allsvenska matchen på Råsunda. Nu återstår endast några europacupmatcher innan Råsunda ska rivas för gott. Lite vemodigt och nostalgiskt, men jag är övertygad om att vi AIK:are får det bra på nya Friends Arena.

Avslutningsvis så hoppas jag att förnuftet segrar hos det amerikanska folket när de nu på tisdag ska ha sitt presidentval. Allt visar på ett jämt val, men jag hoppas att Obama kan knipa de viktiga rösterna i de delstater där det väger jämt och således kan säga att han fått "Four more years"!

Polisnotor och spårväg syd ska byggas med spårväg!

Jag har tidigare här på bloggen vid ett flertal tillfällen skrivit om vad jag tycker om ersättningar till polisen i samband med fotbollsmatcher och andra arrangemang. Jag har även motionerat om detta på folkpartiets landsmöte.

För en tid sedan så skrev regeringens särskilde utredare på området, Björn Eriksson att ”Skillnaden i sak mellan ett arrangemang som till exempel IFK Göteborg (ideell förening) och Djurgården (Idrotts AB) anordnar är lindrigt uttryckt hårfin. Jag föreslår att kostnaderna för polisbevakning likställs mellan Idrotts AB och ideella föreningar under vissa villkor, till exempel måste den verksamhet som drivs i bolagsform till minst 51 procent ägas av en ideell förening. I dessa fall bör alltså utgifterna för polisbevakning täckas av allmänna medel."

Jag trodde därför att det mesta var frid och fröjd i och med det. Men aldrig får man vara tillräckligt glad. Polismästaren i Stockholm, Mats Löfving, har på eget bevåg fortsatt vendettan mot idrotten. Han ska minsann se till att klubbarna får betala. Att Björn Erikssons utredning säger tvärtom låtsas Löfving inte om. Jag tycker för min del att Löfving bör avgå eller alternativt avsättas och jag förutsätter att polisstyrelsen i stockholms län inte bara kommer att se på när det här bara fortgår.

Nu över till något helt annat som det heter. I veckan som gick hade vi trafiknämnd. Jag sitter som ersättare i trafiknämnden och förundrades över mina kollegor i de andra allianspartierna. Vi var alla överens om att etapp 1 av spårväg syd ska byggas mellan mellan Flemingsberg och Skärholmen, men av någon outgrundlig anledning vill moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna att denna första etapp ska kunna föregås av en s k BRT-lösning, (som enkelt uttryckt är bussar som går på en särskild banvall).

Vem tror att ett byggande som innebär en lösning för flera miljarder kommer efterföljas av en spårväg? Risken att man bygger fast sig i en busslösning är stor. Till mina allianskamrater säger jag därför; gör om och gör rätt från början!

Om detta har även flera av min FP-kollegor skrivit om, så läs därför gärna vad Birgitta Rydberg, Malin Danielsson och Madeleine Sjöstedt skriver.

 

Även ett justitieråd borde ha omdöme!

Göran Lambertz är uppenbarligen en debattglad person. När Lambertz var justitiekansler uttalade han sig om väldigt mycket. I den rollen tycker jag att det för det mesta var helt ok. Men i Lambertz nya roll, som justitieråd, känns det ytterst tveksamt.

Ett justitieråd är en domare i Högsta domstolen. Han är således domare i landets högsta domstol för tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätter. En domare i Högsta domstolen får inte inneha eller utöva något annat ämbete. Däremot kan de åta sig uppdrag som till exempel skiljeman.

Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av statsråd, justitiekansler eller andra typer av högre uppdrag. Men i övrigt är Högsta domstolen sista instans för överklaganden.

När ett mål har avgjorts av en hovrätt kan det överklagas till Högsta domstolen. Domstolen beslutar då först om prövningstillstånd, d v s om målet överhuvudtaget ska tas upp av Högsta domstolen. (Det finns dock undantag då Högsta domstolen måste ta upp ett ärende).

Högsta domstolen tar också upp ärenden om resning, d v s om ett ärende som en gång har avgjorts skall tas upp på nytt. För att resning skall beviljas krävs att nya omständigheter har framkommit som kan påverka domen.

Göran Lambertz har under sin tid som justitieråd uttalat att Tomas Quick är skyldig till flera av de mord som han nu friats från, att Polisen gjort ett dåligt jobb med Palmeutredningen och nu senast uttalade han att våldtäktsdomen mot Billy Butt borde omprövas.

Jag är ingen jurist, men att en domare i Högsta domstolen uttalar sig om än det ena och än det andra känns inte rätt. Naturligtvis har vi alla som bor i Sverige en grundlagsfäst yttrandefrihet, så även justitieråd, men jag hävdar att justitieråden, inklusive Lambertz, måste använda sin yttrandefrihet med omdöme. Jag tycker det är märkligt att en ledamot av Högsta domstolen inte förstår det!

Blåsarsymfonikerna lever!

I mitt förra blogginlägg skrev jag om den svåra ekonomiska situation som Blåsarsymfonikerna hamnat i. I tisdags kom det glädjande beskedet att landstinget ger Blåsarsymfonikerna det förskott som föreningen behöver för att leva vidare.

Därmed är dock inte problemen ur världen. Men med en ny reviderad ekonomisk plan så finns det stor chans att föreningen framöver klarar sig igenom de framtida svårigheterna. Planen lever upp till de krav som landstingets kulturnämnd satt upp och utgår från att hyreskontraktet upphör tidigare än beräknat och att hyran sänks. Dessutom ska man spara in på marknadsföring och på konsulter. På så sätt räknar Blåsarsymfonikerna med att kunna fortsätta driva konsertlokalen Musikaliska med vinst under 2013.

Tisdagen den 25 september blev därför en glädjens dag för för oss alla som kämpat för att Blåsarsymfonikerna även ska kunna höras i fortsättningen. Som f d ledamot i styrelsen för Blåsarsymfonikerna kan jag inte annat än att säga grattis och lycka till framöver!

Läs också gärna vad kulturlandstingsrådet Anna Starbrink skriver om Blåsarsymfonikerna på sin blogg!