Hoppas nu bara att den ryska publiken uppför
sig väl under finalen. För till skillnad från Moa, som tävlat klart, har Emma
höjdhoppsfinalen framför sig.
Det finns en hel del att säga om Emmas
ställningstagande, men det som är extra intressant är att det verkar som om vi
har fått lite grann av en ny trend bland i varje fall svenska idrottsmän och kvinnor. Förut
hette det alltid att idrott och politik inte hörde ihop och ingen verkade vare
sig våga eller vilja uttala sig om någonting som var minsta känsligt ur politisk synvinkel.
Genom historien har det naturligtvis funnits
undantag, men rent generellt har det varit tämligen neutrala uttalanden när
våra idrottshjältar fått den typen av känsliga frågor. Men nu har t ex även några av våra
mest namnkunniga ishockeyspelare fördömt Rysslands antigaylagar och då känns
det definitivt som att något positivt har hänt i sammanhanget.
Det här med att idrott och politik inte hör
ihop har ju för övrigt aldrig varit sant. Som jag skrev i ett annat blogginlägg
så har idrott för diktatorer världen över alltid använts i propagandasyfte. Så
varför ska inte vi i den fria världen använda kombinationen av politik och
idrott på samma sätt?
Så alla de idrottsmän och kvinnor som målar sina
naglar i protest eller som på något annat sätt demonstrerar för mänskliga
rättigheter, kommer jag fortsättningsvis att heja lite extra på!
Andra bloggar: Christina Örnebjer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar